Regeringsbyggnaden i Skopje kläddes för några år sedan i ny, barockliknande fasad.
Regeringsbyggnaden i Skopje kläddes för några år sedan i ny, barockliknande fasad. Foto: Johanna Melén/Sveriges radio.

Makedonien längtar efter EU-medlemskap

5:44 min

Ett av de främsta målen för den nyvalda regeringen i Makedonien är att på allvar föra landet närmare ett EU- och Natomedlemskap. Men Makedoniens långdragna namnkonflikt med Grekland och de senaste årens demokratiska tillbakagång har inte fört processen framåt. Hör Makedoniens nya försvarsminister Radmila Sjekerinska om EU-ambitionerna i ett reportageav vår Östeuropakorrespondent Johanna Melén.

Tolv bortkastade år. Så beskriver Radmila Sjekerinska den tid som gått sedan Makedonien 2005 officiellt blev kandidatland för EU-medlemskap.

Arbete har gjorts för att anpassa Makedonien till Eu:s regelverk, men, säger Radmila Sjekerinska, man har misslyckats grovt när det kommer till grundläggande europeiska värderingar som demokrati, rättsstatsprinciper (rule of law), media.

2005 var Radmila Sjekerinska minister med ansvar för Eu-integration. Delvis var det hennes förtjänst att Makedonien fick kandidatstatus. Året därpå förlorade hennes socialdemokratiska parti valet och under tio år var det det konservativa partiet VMRO-DPMNE som styrde Makedonien. Så Sjekerinska är naturligtvis partisk när hon hävdar att tolv år gått förlorade under den tid då landet styrdes av hennes politiska motståndare.

Fast Eu-kommissionens senaste landrapport om Makedonien, från i december förra året, bekräftar delvis bilden av ett land där demokratin och rättsstaten är satt under stark press. I rapporten talar man till och med om ett system där många centrala institutioner slutat att fungera som tänkt på grund av politiskt inflytande.

I våras, efter en lång politisk kris som fick sin kulmen när parlamentet i Skopje stormades av anhängare till den tidigare regeringen, kunde Radmila Sjekerinska och hennes parti ta över regeringsmakten.

– Vårt huvudfokus är att föra landet tillbaka in på Eu- och Natokursen igen, säger Radmila Sjekerinska.

Kanske är inte tidpunkten den bästa för ett land som vill komma med i ett EU som har fullt upp med annat - som Brexit, till exempel. Samtidigt märks en viss attitydförändring i Bryssel när det kommer till utvidgningsfrågan. Eu-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker, som för några år sedan sade att det tillfälligt är stopp för fler länder, sade i sitt State of the uniontal nyligen att målet är att på sikt få med länderna på västra Balkan - där Makedonien ligger.

– EU, säger Radmila Sjekerinska, har egentligen inget val.

– Det är bättre att ta sig an regionen, och främja europeiska värderingar här än att låta länderna vid Eu:s tröskel bli mindre stabila och mer sårbara.

I den gamla stadsdelen i Makedoniens huvudstad Skopje ligger juvelerarbutikerna vägg i vägg och samsas med butiker som skyltar med sagolikt glittrande och glänsande bröllopsskrudar.

Under glasdisken i Mohar Jaferis butik glimmar ringar med rosa, violetta, gröna stenar. Affärerna går sådär, säger han. De flest här tjänar inte mer än runt 200 euro i månaden.

Han hoppas mycket på ett Eu-medlemskap, det gör fortfarande en majoritet i Makedonien, även om väntan verkar bli väldigt lång.

Om regeringen uppfyller alla krav kan det kanske bli aktuellt efter den här mandatperioden, säger Mohar Jaferi.

Men för Makedoniens del är det mer komplicerat än så. För att erbjudas medlemskap i EU men också Nato krävs inte bara reformer utan också en lösning på den segdragna namnkonflikten med grannlandet Grekland som vill att Makedonien byter namn. Makedonien är också namnet på en stor region i norra Grekland och genom att namnge sitt land på samma sätt är det, menar man i Grekland, nästan som om Makedonien gör anspråk på en del av ett annat land.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista