Andrea Ramos arbetar på miljöorganisationen ISA i Brasilia. Hon är orolig för att regeringen kommer försöka utöka gruvdriften i Amazonas.
1 av 2
Andrea Ramos arbetar på miljöorganisationen ISA i Brasilia. Hon är orolig för att regeringen kommer försöka utöka gruvdriften i Amazonas. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio
Geologen Onildo Marini arbetar för gruvbolagens intresseförening. Han hoppas att regeringen öppnar för mer gruvverksamhet i Amazonas.
2 av 2
Geologen Onildo Marini arbetar för gruvbolagens intresseförening. Han hoppas att regeringen öppnar för mer gruvverksamhet i Amazonas. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio

Miljödebatt kring gruvbrytningen i Brasilien

"Vi lyckades stoppa regeringens förslag den här gången"
6:10 min

Regeringen vill öppna fler områden för gruvdrift, men protester från miljöaktivister och den brasilianska kultureliten har gjort att de tvingats dra tillbaka en ett av de mest kontroversiella projekten.

Reportage av vår korrespondent Lotten Collin.

Onildo Marini rullar upp en karta över Brasilien på skrivbordet. Han pekar på en stor fyrkant i nordöstra hörnet. Det är Renca-reservatet, fullt av mineraler.

Mineralreservatet Renca inrättades under militärdiktaturen, och förbjuder utländska företag att utvinna all den koppar, guld, silver, magnesium och titan som finns i området, lika stort som Danmark till ytan. Geologen Onildo Marini arbetar för gruvbolagens intresseförening. Han blev glad när President Michel Temer nyligen föreslog att reservatet skulle upphöra.

– Gruvdriften innebär en chans för människor i Amazonas att ta sig ur fattigdomen och kommer göra att Brasilien utvecklas. Mineraler finns där naturen placerat dem. Ta exemplet med Kiruna, säger Onildo.

När jag berättar att staden just nu flyttas för att gruvan ska utvidgas blir han förvånad.

– Det skulle aldrig gå här i Brasilien, miljöaktivisterna skulle bli tokiga, säger Onildo Marini.

- Miljöaktivisterna kräver att träden ska stå kvar till varje pris. De företräder inte Brasiliens intressen, deras organisationer är finansierade av USA och Europa som vill stoppa vår jordbrukssektor från att konkurrera ut deras, säger Onildo, och tar fram en amerikansk debattartikel med titeln: "Jordbruk här, skog där!".

Jag påpekar att de gruvor och vattenkraftverk som hittills installerats i Amazonas lett till ökad skogsskövling, vilket ju innebär ett hot mot den biologiska mångfalden i världens mest artrika område. Onildo avbryter mig.

– Homo sapiens är också ett djur, vi har också rätt att finnas, och vi behöver mineraler för att överleva. Titta dig omkring. Allt du ser är gjort av mineraler: datorn, mobilen, lamporna, stolen du sitter på, säger Onildo Marini.

- De som protesterar mot gruvbrytningen är ett gäng verklighetsfrånvända kändisar som inte fattar något.

Det var i augusti i år som president Temer plötsligt meddelade att mineralreservatet Renca skulle upphöra. Reaktionen blev omedelbar. Supermodellen Giselle Bündchen var bland de första att protestera, men snart satte hela den brasilianska artisteliten igång en kampanj mot beslutet, och regeringen tvingades backa.

Men miljöaktivisten Adriana Ramos tror inte att slaget är vunnet.

– Vi lyckades stoppa regeringens förslag den här gången, men det troligaste är att president Temer nu kommer försöka undvika mediernas strålkastarljus och istället låta kongressen ta hand om frågan. Tidigare har politikerna delat upp såna här kontroversiella frågor i mindre lagförslag som de röstar igenom steg för steg, säger Adriana Ramos.

Hon arbetar på den brasilianska miljöorganisationen ISA, och fnyser bara när jag frågar om det som geologen Onildo Marini hävdade: Att miljöaktivisterna går amerikaners och européers ärenden.

– De stora gruvbolag som är intresserade av att börja exploatera Amazonas är nästan alla utländska! De har länge lobbat för att den brasilianska regeringen ska öppna reservaten. Om det nu är ett sånt problem med utländsk inblandning så undrar jag hur det kan vara okej, säger Adriana Ramos.

Hon anser att Onildi Marinis syn på tillväxt och utveckling är alltför snäv.

– Regnskogen är den viktigaste rikedomen för människor som bor i Amazonas. Om den försvinner så hamnar de i städernas slum, säger Adriana Ramos, som konstaterar att tidigare gruvprojekt lett till förorenade floder och ökad avskogning. Hon tycker att gruvbolagen borde flytta fokus - från regnskogen till sophögen.

– När du köper en ny mobiltelefon så slutar du ju använda en gammal. Politikerna borde uppmana gruvföretagen att återvinna mineraler ur våra använda produkter istället för att öppna nya gruvor, säger miljöaktivisten Adriana Ramos.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".