Titus Kaphars vid sitt konstverk "Impressions of liberty"
Titus Kaphars vid sitt konstverk "Impressions of liberty" Foto: Princeton University.

Amerikanska universitet undersöker sina egna kopplingar till slavhandeln

"Det är avgörande att vi känner till vår bakgrund"
5:14 min

De senaste åren har debatten kring statyer och monument rasat i USA. Vid anrika och prestigefyllda universitetet i Princeton har man i några års tid kartlagt skolans slavhistoria och nu också satt upp ett tillfälligt monument, för att åskådliggöra skolans agerande. Hör Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleems reportage.

Sommaren 2017 och vit-makt rörelsen skriker White lives matter medan motdemonstranter ropar Black lives matter. Det kommer att sluta med våld och en person dödas av en vit-maktanhängare.

Statyerna och monumenten över sydstatsgeneralerna som ses som symboler för slaveriets brutalitet förblir en mycket känslig fråga USA. Ska de vara kvar eller plockas bort? På Princeton University i delstaten New Jersey framför rektorns hus står just nu ett tillfälligt monument som kan ses som en kommentar till den här pågående debatten. Det föreställer Samuel Finley som var skolans femte rektor och ingraverat i hans kropp tre av de slavar som han ägde och som bodde i huset bakom monumentet.

Runt om i USA håller flera universitet på och undersöker sina egna kopplingar till slaveriet. När historieprofessorn Marta Sandweiss började undervisa på Princeton University 2012 tog hon initiativ till Princeton Slavery Project. Tillsammans med studenterna började hon undersöka skolans historia.

 – Skolan hade precis som stora delar av det amerikanska samhället vid den tiden kopplingar till slavekonomin på något sätt. De som donerade pengar till skolan hade kopplingar till slavhandeln. Skolans grundare och de första nio rektorerna och många lärare ägde slavar, säger Marta Sandweiss och poängterar att så var det vid alla institutioner på den tiden oavsett om de låg i söder eller i norr.

Princeton University är ett av USA:s äldsta universitet grundat 1746. Skolan i sig ägde inga slavar utan de enda slavar som de facto bodde på skolområdet var rektorns slavar som arbetade i hans hushåll. 40 till 60 procent av studenterna under de tidiga åren kom från de södra delstaterna och från slavägande familjer. Många av dem hade aldrig träffat människor som var emot slaveriet och de hade inte heller träffat fria afro-amerikaner som det fanns gott om i staden Princeton.

– Mötet mellan studenterna från södern och de fria afro-amerikanerna blev ofta våldsamma. Skolan behövde dessutom skolavgifterna så värderingsmässigt blev det en konservativ institution där man inte propagerade mot slaveriet, säger hon och berättar om incidenter man fått fram om studenter som muckat gräl och misshandlat de svarta i staden. 

Så på vad sätt är den här kunskapen användbar och viktig nu flera hundra år senare?

– Det är avgörande att vi känner till vår bakgrund, särskilt när landet fortfarande brottas med rasfrågor och många människor har svårt att göra sina röster hörda. Det är viktigt att vi förstår hur vårt land har växt och vilka beståndsdelarna har varit, säger Marta Sandweiss.

Den afro-amerikanske konstnären Titus Kaphars monument på gräsmattan framför rektorns hus är en del av det här projektet. Impressions of liberty som han kallar sitt konstverk är en stor fyrkant i trä och glas där Samuel Finleys byst visas och inuti Finleys kropp syns en man, en kvinna och ett barn. Själva placeringen av monumentet är speciell, det var just där Finleys slavar såldes efter hans död. Verket är belyst inifrån vilket ger en visuell effekt när det börjar skymma och bli mörkt. Titus Kaphar har återkommande arbetat med teman kring de svartas marginalisering. Han har bland annat kopierat klassiska tavlor för att sedan måla över de vitas ansikten för att visa hur få och marginaliserade afro-amerikanerna är. Han hinner inte ställa upp för en intervju med Sveriges Radio men i en Ted-talk berättar han om när han tar sina barn till museum och barnen frågar varför afro-amerikanerna får gå medan vita får sitta till häst när de avbildas, och hur svaret på den frågan rymmer hela USA:s rashistoria.

– Jag undrar om finns det något sätt som vi kan ändra våra historiska monument och statyer på, inte radera dem men förbättra dem, säger konstnären Titus Kaphar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".