Ibone Bengoetxea
1 av 2
Ibone Bengoetxea sitter i baskiska regeringen Foto: Naila Saleem/Sveriges Radio
Bilbao
2 av 2
Vy över Bilbao Foto: Naila Saleem/Sveriges Radio

Val om Kataloniens självständighet

"Jag tror inte det fungerar ekonomiskt med självständighet"
5:12 min

Katalanerna går till nyval om två dagar och den viktiga frågan om deras självständighet från Spanien. Opinionsmätningar visar att det är jämnt skägg mellan blocken. I Baskien, nordvästra Spanien, finns en lång historia av självständighetsanspråk. Reportage av Naila Saleem, Sveriges Radios kulturkorrespondent, åkte till Bilbao för att ta reda på det. Där träffade hon Ibone Bengoetxea som sitter i regionregeringen.

– Jag stödjer den rättmätiga tanken om självständighet, men sen när det kommer till hur den genomförs så finns det en skillnad mellan Baskien och Katalonien, säger Ibone Bengoetxea som sitter i den baskiska regionregeringen med ansvar för förvaltningsfrågor.

Hon tar emot i den pampiga regeringsbyggnaden i Bilbao som mer ser ut som ett slott än ett kontor. Möblerna är tunga, guldet glänser och konsten traditionell. Ibone Bengoetxea representerar det baskiska nationalistpartiet PNV som inte längre aktivt kräver självständighet från Spanien utan arbetar för att öka regionens självstyre över tid. Det är en politik som gillas av en majoritet av människorna i Baskien, där det numera knappt är en fjärdedel av befolkningen som vill lämna Spanien helt och hållet.

– Vi har alltid tyckt att det är viktigt att komma överens, det är ju ömsesidiga frågor och handlar inte om att man kan göra som man vill, säger Ibone Bengoetxea som en kommentar till hur de katalanska politikerna drivit självständighetsfrågan.

Men det finns ändå en solidaritet med Katalonien i Baskien. Tidigare i höstas ordnades solidaritetsdemonstrationer i Bilbao när spanska regeringen tog över styret av Katalonien. Och Ibone Bengoetxas parti har försökt medla i konflikten mellan Katalonien och Madrid.  

Den tongivande inriktningen bland historiker som forskar på Spaniens tillkomst är att Baskien och Katalonien under lång tid varit självstyrande med egna institutioner och regelverk och att det därtill finns kulturella och språkliga skäl som berättigar kraven på självständighet. Sedan finns det som bekant olika syn på hur man bör agera utifrån denna historieskrivning. Under flera decennier präglades livet i Baskien av morden som ETA utförde på dem som inte delade deras vision om självständighet. Över 800 personer dödades.

I San Sebastian, Baskiens andra största stad bor Barbara Dührkop, änka till en av dem politiker som mördades av ETA. Hon var själv i många år europaparlamentariker för spanska socialdemokraterna men har nu gått i pension. För henne är det viktigt att peka på nationalismens negativa konsekvenser; när det urartar och blir till fanatism och hon har inte mycket till övers för de katalanska politikernas sätt att driva självständighetsfrågan på.

– Vad är det man vill uppnå och är det möjligt? Folkomröstningen den 1 oktober var rena skämtet bortsett från det otäcka med polisingripanden, men frågan är vad det är ni vill och sedan kan vi väl bestämma tillsammans, säger hon.

Barbara Dührkop efterlyser konkreta sakpolitiska diskussioner i debatten om katalansk självständighet. Hon menar också att Katalonien var med och skapade det Spanien som finns i dag genom de förhandlingar och överenskommelser som ägde rum när landet gick från diktatur till demokrati i slutet på 70-talet. Då har man skrivit under på kontraktet om att man är en enhet och istället för att lämna den är man skyldig att arbeta på att förändra den till det bättre. Men hon är också kritisk till spanska regeringens agerande.

– Spanska regeringen har varit väldigt slapp. Det finns ju förslag på ändringar i den katalanska lagstiftningen och det är jag med på men vad du inte kan göra är att säga att nu vill jag ha självständighet och så struntar jag i spanska konstitutionen. De är en del av Spanien och om de vill bryta sig ut då har jag också något att säga till, och vad händer med de i Katalonien som inte vill bryta sig loss från Spanien. De är ju femtio procent av befolkningen, var kommer de in i bilden, säger hon.

Längs strandpromenaden La Concha i San Sebastian promenerar Pedro Artia. Han stödjer katalanernas rätt till en folkomröstning men är inte för självständighet.

– Jag tror inte det fungerar ekonomiskt med självständighet, säger Pedro Artia och tillägger att mindre länder är sårbarare.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".