Kontroversiella gasledning börjar rörläggas i Finland

5:36 min
  • I Finland har man inlett installering av Nord Stream 2 – det vill säga de rör på havsbottnen som ska transportera naturgas från Ryssland till Tyskland.
  • Projektet har väckt stort motstånd i exempelvis Baltikum och Polen, medan finländska myndigheter inte verkar ha sett några säkerhetsproblem eller geopolitiska orosmoln med Nord Stream 2.
  • Hör reportage av Erika Gabrielsson.

– Vi är i Koverhar hamn, här lagras de betongbelagda rören, de rengörs och lämnas till förvaring, säger Tore Granskog som är licenschef för Nord Stream 2.

Det regnar och blåser där vi står i hamnen i Koverhar, cirka 1,5 h västerut med bil från Helsingfors. Havet är blygrått. Här finns 38 000 rör som ligger i fyra olika nivåer; varje rör är 12 meter långt med en diameter på 1,5 meter och de väger uppemot 24 ton.

Vi överröstas nästan av ljudet då rören rengörs, här jobbas det på för fullt. Enligt uppgifter från Nord Stream 2 kommer gasledningen att bli över 1230 kilometer lång och sträcka sig från Ryssland till Tyskland då den är klar. Det innebär att 374 kilometer går igenom Finlands ekonomiska zon. Kapaciteten ska vara 55 miljarder kubikmeter naturgas per år.

– Rörläggningen har påbörjats i början september, som bäst transporteras betongbelagda rör från Kotka till rörläggningsfaryget Solitaire som nu är söder om Helsingfors och gör egentlig rörläggning. Det är tre transportfartyg som transporterar rör till Solitaire och där svetsas rören ihop och sen sätts rörledningen ner på havsbottnen.

I motsats till exempelvis Baltikum, Polen och Sverige, har den högsta ledningen i Finland inte uttryckt oro för några säkerhetspolitiska dimensioner. Då det begav sig var bland andra riksdagsledamoten Anders Adlercreutz från oppositionspartiet Svenska folkpartiet med på en muntlig fråga i riksdagen, om regeringen såg några säkerhetspolitiska dimensioner med projektet. Han säger att den biten inte har diskuterats speciellt mycket i Finland.

– Några gånger har diskussionen kommit upp, men på statlig nivå har man inte velat se det här som ett problematiskt projekt. Man vill få det överstökat så snabbt som möjligt.

Statsminister Juha Sipilä (Centern) svarade på frågan genom att bland annat konstatera att "Finland har inga nationella specialintressen av att motsätta sig eller stöda projektet. Projektet inverkar inte på Finlands energisäkerhet och har enligt den nuvarande bedömningen inga andra direkta säkerhetseffekter på Finland. Det centrala som måste bedömas i Finland är projektets miljökonsekvenser."

Anders Adlercreutz' oro handlar inte specifikt om Finland, han ser det ur ett europeiskt perspektiv. Att debatten i Finland inte sett ut som i grannländerna förklarar han så här:

– Jag tror att orsaken finns i historien. Vi har ett ganska speciellt förhållande till Ryssland och med goda skäl. Vi vill inte göra det till en besvärlig fråga för att vi vet att vi har intressen åt andra hållet, intressen som vi också måste ta vara på. Man väljer att vara så smidig som möjligt och jag kan förstå den synen men samtidigt så tycker jag att Finland som en del av EU - som ett land som ändå borde se lite längre än sina kortsiktiga egna intressen - kanske borde ha vågat debattera åtminstone den här frågan och det har vi inte gjort.

Antto Vihma är forskare på Utrikespolitiska institutet i Finland. Han betecknar debatten om Nord Stream 2 i Finland så här:

– Debatten har varit rätt dämpad, den har präglats av att den utrikespolitiska ledningen och regeringen inte har velat politisera frågan utan snarare undvika politiska diskussioner. Kanske rätt förståeligt med tanke på att Finland i motsats till andra nordiska länder ser sig ha bara en biroll och att det här handlar om ett gasrör vars politiska aspekter inte berör Finland direkt, säger Vihma.

– Visst kan Finland lyckas med att förhålla sig neutralt till projektet, inte har Spanien eller Portugal tagit ställning i frågan så vitt jag vet. Det är en annan sak att säga att vi inte vill ta ställning till detta, än att säga att hela frågan är opolitisk. Jag tolkar det som att Finlands regering vill hålla sig utanför. Men visst tror jag att de som förstår sig på utrikespolitik innerst inne förstår att det handlar om ett politiskt projekt.

Medan diskussionen runt Östersjön fortsätter om Nord Stream 2, löper arbetet i hamnen i Koverhar på, säger Tore Granskog:

– I Finland kommer rörläggningen att fortsätta i flera månader och planen är att rörledningarna är färdig i slutet av år 2019.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista