Vattennivåer hotar kulturarv längs Medelhavet

5:14 min
  • FN:s klimattoppmöte inleds 2 december i Katowice.
  • Ny rapport om havsvattennivåer hotar Unescos världsarvslista, som riskerar att förstöras om vattnet fortsätter att stiga.
  • Hör reportage av Naila Saleem.

Inne i kyrkan finns ett mausoleum efter den romerske kejsaren Diocletianus som levde på 200 och 300-talet efter Kristi födelse. Det är en vacker stenkyrka med kupol, utsmyckade pelare och förgyllda altardetaljer. Det muromgärdade sten palatset som ligger precis vid vattnet och som kyrkan är en del av är ett världskulturarv.

Det är lågsäsong i turistorten Split. En grupp från Sydostasien är den enda guidade tur jag möter. Annat är det på sommaren.

- Den största anledningen till att turisterna kommer hit är kejsarpalatset, staden lever på det, menar Ambroc Tudor som är konservator och arbetar med att bevara palatset.

Jag går i källargångarna i de södra delarna av palatset tillsammans med Katja Marasovic som är arkitekt och undervisar på universitetet i Split. Kejsarens boningar låg i den här delen och här finns också två brunnar.

- Havet har samma nivå som golvet här och om brunnarna och pumparna inte fanns skulle vattnet täcka golvet, säger Katja Marasovic.

Genom århundrandena har golvet i palatset successivt höjts. När den ursprungliga nivån grävdes fram på 1950-talet blev det tydligt att havsnivån var högre än på romartiden.

- Enligt våra beräkningar har havet höjts mellan 110 och 130 centimeter, säger Katja Marasovic.

Enligt forskare höjs vattennivån i Medelhavet med tre millimeter om året. Palatset i Split är ett av flera världsarv längs Kroatiens kust som riskerar att skadas om utvecklingen håller i sig. Dubrovnik som är berömt för sin medeltida stadskärna och längre norrut staden Zadar med flera monument från romartiden. Även staden Trogir vars historiska stadskärna ligger på en ö är i fara liksom de berömda kyrkor i Porec och Sibenik.

Enligt en ny studie gjord av forskare vid universitetet i Kiel så riskerar 37 av Unescos 49 kustnära världsarv runt Medelhavet att drabbas av översvämningar. Venedig är det mest kända exemplet men det finns alltså många fler, särskilt utsatt är den norra delen av adriatiska havet. Dessutom riskerar många andra kulturarv längs Medelhavet att förstöras på grund av jorderosion.

- Kombinationen av saltvatten och kalksten är dålig för saltet förstör stenen, vattnet för också med sig bakterier och smuts, säger konservatorn Ambroc Tudor om konsekvenserna för just kejsarpalatset.

Mirko Orlic är oceanograf vid universitetet i Zagreb och sitter i Kroatiens vetenskapsakademi. Ingen vet hur stor havshöjningen blir fram till det här seklets slut men det talas om en meter säger han och utifrån den hypotesen har man undersökt riskzonerna.

- I Zadar kommer flest fastigheter att påverkas medan i Split är fler människor berörda och längre söderut kommer jordbruket att utsättas för påfrestningar, säger Mirko Orlic.

- Skadorna orsakade av översvämningar kommer att kosta Kroatien mellan en miljard dollar och nio miljarder dollar om året beroende på hur stor höjningen blir, säger Mirko Orlic.

De jag träffar är ense om att regeringen och myndigheterna inte gör tillräckligt. Att det än så länge mest är fina ord men att åtgärdsplaner saknas. Varken representanter för kulturdepartementet eller miljödepartementet har ställt upp på en intervju med Sveriges Radio.

Några konkreta projekt finns ändå. Katja Marasovic deltar i ett där forskare från flera discipliner undersöker hur man ska kunna rädda kulturarven utan att skapa nya skador på miljön.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista