Frågan om namnpublicering sår split efter dokumentär

7:37 min
  • Efter den uppmärksammade SVT-dokumentären om sångerska Josefin Nilsson har frågan om namnpublicering väckt debatt.
  • På sociala medier har många krävt att den dåvarande pojkvännen ska namnges. De offentliga medierna har valt att inte göra det. 
  • Hör Katarina Wennstam, journalist, debattör och författare i samtal med Pressombudsmannen Ola Sigvardsson.

P1-morgons programledare Daniel Alling intervjuar journalisten och debattören Katarina Wennstam och pressombudsmannen Ola Sigvardsson.

– Det vi ser nu är en maktförskjutning till sociala medier från gammelmedia, menar Katarina Wennstam.

– En del av återhållsamheten som idag finns i de offentliga medierna har att göra med alla de fällningar som blev efter metoo. Det är ju såklart bra att medierna inte hänger ut folk till höger och vänster, men samtidigt ställer jag mig frågan:

Är det mest etiskt att alltid hålla tyst eller är det mest etiskt att faktiskt publicera namnet på personen?

– Att Dramaten nu måste stå till svars är ju effekten av en namnpublicering. Annars hade vi inte vetat var skådespelaren arbetar och att han står på scen i stora produktioner. 

Varför valde du att publicera?

– Det finns uppgifter om att det här inte endast handlar om att det ligger 22 år tillbaka i tiden utan att det på Dramaten finns arbetsmiljöproblem som finns i nutid.

– Katarina Wennstams resonemang visar väldigt tydligt svårigheten. Det här är verkligen ingen enkel sak, menar pressombudsman Ola Sigvardsson.

– Det har framstått i debatten som att pressetiken som generell regel menar att man inte ska namnge personer i nedsättande sammanhang. Det stämmer inte. Människor som är misstänkta för allvarlig brottslighet namnges mycket ofta i medierna oavsett deras roll i samhället och vilken funktion de har, säger Sigvardsson.

Det är viktigt att titta på varje enskilt fall.

– Naturligtvis påverkar sociala medier de offentliga medierna. En del av publiceringarna som fälldes, när det gäller metoo, gjordes bland annat därför att utgivarna var utsatta för hård press från sociala medier.

– Det är viktigt att medierna orkar hålla emot när trycket blir stort från social medier. Vi pekar ut näthat och näthot som ett viktigt samhällsproblem och jag ser inget direkt egenvärde i att medierna ska följa efter in i en sådan syn på vad som ska publiceras och inte publiceras.

– Vi måste få en förändring. Effekten av metoo för ett och ett halvt år sedan är ju hur vi ser på kvinnofrågan och tystnadskulturen, menar journalisten Katarina Wennstam.

– Det finns inget namnpubliceringsförbud. Det är viktigt att publicister har tänkt igenom sitt beslut noggrant, säger pressombudsman Ola Sigvardsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista