Växande utbildningskris i Indien

6:11 min
  • It-ingenjörer och billig outsourcing; en av Indiens styrkor är dess många it-ingenjörer som servar företag världen över.
  • Många åker också utomlands, bland annat hit till Sverige för att arbeta.
  • Varje år tar 700 000 unga indier en ingenjörsexamen men 70-80 % av dem är inte anställningsbara.

Jämte it-undret finns en växande utbildningskris i Indien. Frågan lyser dock med sin frånvaro i valrörelsen, till och med i it-staden Bangalore där boomen började och där människor idag röstar till parlamentsvalet rapporterar kulturkorrespondent Naila Saleem.

– Jag var i det närmaste analfabet i programmering när jag blev anställd av ett stort it-bolag.

Så säger en av de ingenjörer jag stämt träff med på ett flådigt hotell i it-stadsdelen Whitefield i Bangalore. Killarna är rädda för att få problem med sina arbetsgivare om de är öppna med sin kritik och vill förbli anonyma så vi kallar honom Prakash. Han är 26 år och då för fyra år sedan hade han precis avslutat en fyra-årig ingenjörsutbildning i hemstaden Bombay.

Precis som de flesta studenter här i Indien blev han mer eller mindre föst i den här riktningen av sina föräldrar. Han tyckte inte att ingenjörsyrket passade honom. Prakash är konstnärligt lagd och ganska dålig på matematik så det var med nöd och näppe han blev antagen till utbildningen. Det har länge funnits två favorityrken bland indiska föräldrar; ingenjör och läkare.

De har hög status och lönen är inte heller dålig. Prakash studerade på ett av landets många privata universitet. De statliga tekniska universiteten IIT-skolorna har högst status men dit är det svårt att bli antagen. Prakash rankar sitt universitet som en medelgod skola, så varför var han inte anställningsbar efter fyra års studier?

– Utbildningen i Indien är väldigt teoretisk, även när det kommer till praktiska studier som att läsa till ingenjör, säger Prakash.

Han hade läst till kemiingenjör men den detaljen spelade ingen roll. It-företagen anställde på den tiden 80 % av årskullarna oavsett inriktning. Prakash sattes tillsammans med de andra nyanställda i trainee utbildning på sex månader där han fick lära sig grunderna i programmering och de andra färdigheter som just det aktuella företaget hade behov av.

– Det var mycket hårt även om de behandlade oss väl och campus var det finaste jag sätt, men det var så ansträngande och konkurrensen var stenhård, säger Prakash.

Det är så här med privata trainee utbildningar som de indiska it-företagen löst studenternas dåliga kunskapsnivå. Man brukar säga att en 70-80 % av ingenjörerna som tar examen idag i Indien inte är anställningsbara. Kritiken mot det här systemet är att de anställda bara får lära sig precis det som företaget behöver för ett visst projekt. Att fördjupa kunskaperna och skapa nytt ryms inte i systemet säger killarna jag träffar.

– Vi har klantat till ingenjörsutbildning de senaste tio elva åren.

Det säger Sharad Sharma en av grundarna av tankesmedja Ispirit som är inriktad på teknik. Han är själv entreprenör och stödjer flera start-up företag. Fram till 2008 tog 350 000 studenter ingenjörsexamen. 220 000 fick jobb redan innan utbildningen var avslutad. Lönerna gick upp och det började talas om en brist av ingenjörer. Näringslivsorganen började lobba för fler utbildningsplatser.

– Regelverket ändrades så att 1,5 miljoner ingenjörer fick utbildas; man gick alltså från 350 000 till 1,5 miljon. Det är ju helt bisarrt, säger Sharad Sharma.

Idag utbildar Indien 700 000 ingenjörer om året och endast 100 000 får arbete som ingenjörer.

– De nya utbildningarna var alla privata och höll riktigt dålig kvalitet, säger Sharad Sharma som är upprörd över att inga politiker eller näringslivslobbyister ställs tills svar för det här.

Frågan får inte heller någon uppmärksamhet i den offentliga debatten säger han. Det är till exempel en icke-fråga nu i valrörelsen.

Den som får ta konsekvenserna är studenterna och deras föräldrar som betalt en massa pengar för en dålig utbildning. Varje månad flyttar tiotusentals hit till Bangalore på jakt efter ett ingenjörsjobb de inte har kvalifikationer för.

För Prakash löste det sig. Han klarade trainee utbildningen och jobba i ett åt som it-ingenjör. Sedan sa han upp sig, åkte hem till Bombay och funderade över vad han ville göra i livet. Nu arbetar han återigen i Bangalore - som spelutvecklare.

– Jag tycker verkligen om mitt jobb, säger Prakash som är övertygad om att han hade kunnat komma nå denna position ändå utan en ingenjörsutbildning.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista