Oro för pressfriheten i Hongkong

6:16 min
  • Hongkongborna oroas över mer än den omtalade utlämningslagen.
  • Pressfriheten är hotad och många drar sig från att uttrycka sig fritt i media.
  • Reportage från vår utsände i Asien, Martin Svenningsen.

– Det har blivit mycket mer, det märks på pressfriheten framförallt, att folk inte vågar säga vad dom tycker och tänker längre. För dom är rädda att bli tagna över till fastlandet. Kan ju bara ta Gui Min Hai, som alla i Sverige känner till, som blev tagen till fastlandet. Och det är andra bokförsäljare här i Hongkong som också blivit tagna. Så hela tiden inskränker dom på pressfriheten här, säger David som bott i Hongkong i många år.

Davids känsla är inte på något sätt ogrundad.

I Hongkong ska det enligt Hongkong Basic law, en slags grundlag, råda full yttrande- och pressfrihet.

Här finns massor med morgon- och kvällstidningar, TV- och radiokanaler. Men de senaste åren har det hänt något. Fler och fler tidningar köps upp av pekingtrogna konglomerat. Annonsörer från stora, rika kinesiska företag tar bort sina annonser eller sin reklam.

Plötsligt blir radio- och TV-kanaler av med sina sändningstillstånd och kontrakt med Pekingkritiska skribenter sägs upp.

Men så finns det en röst som inte påverkas.

Jag beger mig över till sydvästra delen av Hongkong, till ett inte fullt så charmigt område i stadsdelen Aberdeen.

Min instruktion är att gå in via garaget på en byggnad, ta hissen till vänster om drickaautomaten vid lastkajen och vänta på tredje våningen. Där möts jag av Tom Grundy, chefredaktör och reporter för den webbaserade nyhetstidningen Hong Kong Free Press. En nyhetssajt, flitigt citerad i BBC, New York Times och andra världsmedier. Hong Kong Free Press lever på donationer och gåvor, inte stora annonsörer. Och därmed kan de inte heller styras av påtryckningar, berättar Tom Grundy.

– Vi är inte immuna från påtryckningar, vi har fått dödshot och varit utsatta för cyberattacker och periodvis svårt att få komma in på presskonferenser. Men bortsett från det så försöker vi att bara förmedla fakta. Och gör vi det, så kommer vi att klara oss, säger Tom Grundy.

Under de stora demonstrationerna, sammanstötningarna mellan polis och demonstranter, så ser jag Tom Grundy och hans medarbetare längst fram bland oss journalister. De mest dramatiska bilderna tas av Hong Kong Free Press fotografer. Och de kommer snabbt ut, bara slagna av direktsändande TV-kanaler.

Det ger uppmärksamhet.

Hong Kong Free Press lever på insamlingar och gåvor. Under mina veckor i Hong Kong skänkte privatpersoner över en och en halv miljon Hongkongdollar, alltså drygt 1,8 miljoner kronor.

– Vi får också gåvor som lotter med vinster, berättar Tom Grundy. Folk har försökt ge mig kontanter, förläggare har skänkt datorer och utrustning. Och så försöker vi hålla hoppet upp – även om det inte alltid är så lätt.

Och Hong Kong Free Press verkar klara sig från direkt inblandning av Peking, bland annat beroende på att Hongkong inte har samma typ av begränsning av Internet som Fastlandskina.

Men de är övervakade – det tror Tom Grundys medarbetare. Även om han själv väljer att tro motsatsen.

Det är nu inte så att alla journalister i övrigt går i något politiskt ledband.

South China Morning Post, är en ledande engelskspråkig tidning. Sedan tre år ägs den av det kinesiska jättebolaget Alibaba Group. Jeffie Lam på South China Morning Post är en ansedd politisk skribent, som fortfarande kan och vågar skriva om den politiska situationen och varför oroligheterna varit så våldsamma, på ett sätt som rimmar mer med verkligheten än med den bild som Kina vill ge.

– Jag talar med folk som förstår demonstranterna, säger hon. Och publicerar det.

– De jag talar med säger att vi måste hålla huvudet klart och vara tydliga med vilka det är som drivit de här unga demonstranterna till att ta till så här våldsamma metoder, säger och skriver Jeffie Lam.

Låt oss kika lite till på Hong Kong Basic Law, alltså det som kan liknas vid en slags grundlag. Där står det ungefär så här i 27 paragrafen; "De som bor i Hong Kong ska ha yttrandefrihet, pressfrihet, föreningsfrihet, rätt att demonstrera, och rätt och frihet att bilda och ansluta sig till fackföreningar och strejkrätt."

Det är de som lever i den här lilla, speciella delen av Kina, som David, rädda ska gå förlorat.

– Tanken är att bo, bli gammal och få barn här. Och jag vill att mitt barn ska växa upp i en demokrati, säger David.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista