Rainbow muslims – efterlängtat initiativ för muslimska hbtq-personer

7:58 min
  • För tre månader sedan startades Rainbow muslims – ett socialt nätverk för muslimska hbtq-personer. 
  • Nu deltar de i Stockholm Pride för första gången under temat "Vi behövs", och reaktionerna har varit blandade.
  • Hör reportaget från Radio Sweden.

– Det vi gör är att vi försöker ge en plattform till alla hbtq-muslimer som är troende, som vill berätta deras berättelser. För vi är underrepresenterade, både i det svenska samhället och i gay-communityt.

Bilal är 18 år och har vuxit upp i en muslimsk familj från Irak. Sedan tre år vet hans föräldrar att han är homosexuell, men det är något de inte kan acceptera. Till en början försökte de på olika sätt att få honom att ändra sig, men när det inte fungerade så tog de i stället avstånd från honom.

Han säger att han kan förstå sina föräldrar med tanke på deras kulturella bakgrund, men att han måste leva sitt liv som han själv vill.
I dag lever han som troende muslim och öppet homosexuell. Och nu vill han att andra personer i samma situation ska kunna hitta en sammanhang genom Rainbow muslims.

Gruppen har fått både mycket uppskattning och stöd och följs av över 1 600 personer. Men de har också fått motta mycket kritik och hat. Men för Bilal har det ändå varit viktigt att engagera sig i gruppen.

– Jag tänker inte låta andra människor begränsa mitt liv och inte låta mig göra det jag vill göra.

Varför är det viktigt för dig att ha den här hemsidan?

– Det är för att jag och den andra som representerar gruppen känner att ingen representerar muslimerna, både i samhället eller i gay-community. Alltså både svenskar och muslimer snackar inte om att det finns hbtq-muslimer och det blir ett tabu att snacka om det. Vi är en minoritet i en minoritet, vi behöver ett tryggt ställe där vi kan träffas och snacka, något som vi har gemensamt. Det är därför vi har startat upp gruppen.

En av de som har anslutit sig till gruppen är en 30-årig man som vi kallar Hamdi. Han kom till Sverige för drygt 20 år sedan. När han i tidiga tonåren förstod att han var attraherad av andra män, tyckte han att det var svårt att få ihop sin tro och sin sexualitet, berättar han.

– När jag upptäckte att jag var homosexuell och började förstå att vad religionen sa om homusexualitet, att jag levde i synd hela tiden, att jag var haram hela tiden. Du vet jag kunde be till gud, "snälla gud få bort det här, snälla gud bota mig, jag vill inte vara sjuk längre".

– När du är ung och inte har någon som delar samma erfarenhet, du inte har någon att prata med, någon som säger det är inget fel på dig, du är normal. Det var något som jag fick säga till mig själv för att trösta mig själv samtidigt. Men efter ett tag så tänkte jag: alltså islam säger mycket mer än bara så. Alltså, vi får lära oss kärlek till våra medmänniskor, hur vi bemöter andra, hur vi inte ska döma folk. Så jag började ta till mig de bra sakerna i religionen. I stället för att be till gud "snälla bota mig" bad jag i stället "snälla gud hjälp mig hitta lyckan, skänk mig styrka, skänk mig tålamod. Vad kan jag göra för att hjälpa andra".

I dag lever Hamdi som gay och praktiserande muslim.

– Jag fastar när det är ramadan. Jag går och ber, alltså gå på fredagsbön. Jag känner inte att det är fel eller att jag är på fel plats. För det är samtidigt så här: Om min sexualitet tillhör min identitet, så gör min religion också det. Den tillhör vem jag är.

Hamdi har i dag berättat för vänner om sin sexuella läggning, men har fortfarande inte vågat berätta för sin familj. Under Pride-festivalen kommer han att gå med Rainbow muslims. Han säger att det är ett efterlängtat initiativ. Inte minst för att öka acceptansen för muslimer inom hbtq-kretsar.

– Jag tycker att det är jättebra, för vi behöver synas. De behöver veta att vi finns. Och jag ska till exempel kunna besöka en gay-klubb och kunna dansa med mina vänner utan att behöva känna en press till att jag måste dricka eller känna att jag måste ljuga om min religion, eller om vem jag är. Det behövs.

Mohammad Fazlhashemi är professor i islamsk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Han säger att det Rainbow muslims gör är unikt i Sverige, även om det har funnits liknande initiativ tidigare.

– Det har funnits. I Göteborg till exempel har det funnits aktivister som har tagit upp den här frågan. Det som är nytt här är att det är unga människor som har börjat hitta varandra. Och det är någonting nytt, och det är tack vare sociala medier.

Men även om det pågår en debatt om de här frågorna bland muslimer i Sverige, så tror Mohammad Fazlhashemi inte att vi kommer se muslimska samfund lyfta den här frågan inom en snar framtid.

– I och med att de befintliga församlingarna och riksförbunden i Sverige följer den mer traditionella tolkningstraditionen så är inte det här så välkommet. Men det finns undantag, en del moskéer, eller en moské som jag känner till och en imam som inte har varit så där direkt avvisande. Men i övrigt tror jag att man har försökt att inte gå in i den frågan.

Varför inte?

– Det är en känslig fråga helt enkelt, för att man utgår ifrån en föreställning att det här är någonting som betraktas som synd och det är något som har sin grund i texterna och att det egentligen inte går att förändra. Fast nu har det kommit helt andra inspel i det avseendet.

Mohammad Fazlhashemi syftar till hbtq-aktivister, men också till en akademisk debatt bland teologer inom islam, där vissa menar att eftersom man har omtolkat flera saker i koranen tidigare, till exempel slaveri, så borde man också kunna acceptera till exempel homosexualitet. Och han menar att den akademiska debatten i kombination med att unga muslimer skapar nya rörelser, så som Rainbow muslims, så kan förändring ske, även om det kommer att ta tid.

– Alltså just det här att de här rörelserna, de här aktivisterna har börjat komma igång, betyder att det har inte stått stilla. Men så kan man alltid ställa frågan varför har det kommit så sent jämfört med andra länder. I vissa länder har man kommit mycket längre. Medan här på grund av att det är många första generationens invandrare som har en tendens att försöka konservera det som de har tagit med sig, eller det som de tror att de har tagit med sig, då tar det lite längre tid. Men jag tror att med generationsväxlingen, med sociala medier, med den utveckling som vi ser i samhället, så tror jag att det här är någonting som kan komma.

Men det är inte bara praktiserande muslimer som har anslutit till Rainbow muslims. Leyla, som även hon egentligen heter någonting annat, definierar sig själv som queer och betraktar sig själv som sekulär muslim, planerar att kanske gå med Rainbow muslims under pride.

– Jag identifierar mig som muslim och det är väldigt viktigt för mig ur en kulturell synpunkt och en politisk synpunkt, att behålla den delen av min identitet. Och speciellt under en tid då muslimer utsätts för så mycket hat och fördomar, så tycker jag att det är viktigt att visa att man kan vara muslim på många olika sätt. Det är lite som kristna i Sverige i dag, alltså vi kanske en stor kristen befolkning, men det är inte så många som praktiserar kristendomen på det sättet. Det finns ju på samma sätt många sekulära muslimer i Sverige, som har vuxit upp i muslimska hem, men som kanske inte praktiserar religionen själva som vuxna på samma sätt. Men som ändå har vissa traditioner.

Och hon tror att Rainbow muslims på sikt kan påverka samhällets syn på hbtq-personer och muslimer.

– Jag tror verkligen att det kan göra skillnad. Jag tänker att muslimska hbtq-personer har nog funnits i alla tider, men kanske inte synliggjorts på det här sättet. Utan det är en grupp som ofta hamnar under radarn. Så jag tror att det är superviktigt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista