Indien ska klara globala vattenmålet

5:03 min
  • Imorgon ska FN vid sitt möte i New York för första gången utvärdera hur det går för världens länder med de 17 globala hållbarhetsmålen som ska vara uppfyllda till år 2030.
  • De flesta ligger dåligt till, men Indien satsar på att nå vattenmålet genom att erbjuda en vattenkran och en toa till alla indiska familjer.
  • Hör reportage av Ekots globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff.

Jaswinder Kaur på den indiska frivilligorganisationen Force är klädd i rosa sari och vit sjal och hon är förbannad.

– Hur kan regeringen bygga 40 toaletter åt slumområdet Jai Hind camps 1000 familjer i Delhi för mer än en miljon kronor och sen inte dra in el så att ingen använder dem ändå, undrar Jaswinder Kaur?

Jag träffade henne 2017, tre år efter att premiärminister Narendra Modi lovat alla indier en toalett att gå på före jubileet av Gandhis födelse för 150 år sen, den 2 oktober 2019, och att utomhusbajsandets tid då skulle vara förbi.

Jaswinder Kaur i Delhi hoppades få ställa till med ett toaparty när den indiska regeringen infriar sina löften. Jag ringer upp hennes chef på Force, Jyoti Sharma, för att höra hur det gått.
 
Toaletterna funkar utmärkt i det här slumområdet, bekräftar Jyoti Sharma och elen är sen länge inkopplad. Det har byggts mer än 100 miljoner (rättelse 2020-01-13, en nolla saknades i tidigare version) toaletter i Indien de senaste fem åren och de flesta verkar fungera.

– Förr gick vi ut och satte oss i skogen med livet som insats säger, Roschni Bibi som bor i ett plåtskjul i slumområdet. Flickor blev våldtagna, men vi polisanmälde inte för att de inte skulle få dåligt rykte och förbli ogifta.

Nu behöver inte längre en halv miljard indier lätta sig på fälten, med risk för att bli ormbitna eller utskämda eller drabbas av smittsamma diarresjukdomar.

Men miljontals dass räcker inte. En större utmaning har varit att ändra folks vanor. Enorma statliga kampanjer, på vissa håll parat med utskämningstaktik där myndigheter spejat och blåst i visselpipor för att uppmärksamma dem som hukar i mörkret och så en populär Bollywoodfilm, verkar ha övertygat de flesta om toaletternas fördel.

IT-miljardärerna Bill och Melinda Gates kommer imorgon tisdag att ge Indiens premiärminister Modi ett Global-målspris i New York för den enorma toasatsningen, men Gates har fått mycket kritik för det från människorättsaktivister som lämnat 100 000 namnunderskrifter i protest mot Modis pris med anledning av den svåra humanitära situationen i Kashmir.

Sen finns det dessutom ett stort problem kvar för att Indien verkligen ska ha uppnått sanitetsmålet, skiten måste tas om hand.
 
Uppskattningsvis 70 % av all latrin i Indien renas inte, varnar Jyoti Sharma på miljöorganisationen Force. När alla de nya toaletterna slamtöms dumpas mycket, hon har sett det med egna ögon, och då kan grundvatten och floder förorenas så att hälsoriskerna på sikt blir ännu större än att folk lättade sig på fälten.

Men att bygga stora reningsverk och avloppsrör till varenda by är ingen rimlig lösning för Indien, enligt Sunita Narian, chef för den indiska tankesmedjan Center for Science and Environment.

– Dagens toateknik har utvecklats för rika länder, men det öppnas många möjligheter om man tar hand om avföring på ett bättre sätt, anser Sunita Narain.

– Det som behövs i Indien, enligt Sunita Narain, är toaletter som kan göra avföringen smittfri och förvandla den till kompost eller biogas och så måste tvättvattnet renas så att det kan användas igen, till åkrarna till exempel. 
 
Rent dricksvatten ur kran inom fem år till varje indiskt hushåll, det är det senaste löftet från Modi-regeringen. Så uppfylls den andra delen i FNs hållbarhetsmål nummer 6. Samtidigt riskerar redan ett 20-tal indiska städer akut vattenbrist för att grundvattnet inte räcker så det kommer behövas mycket vattenrening framöver om de dyrbara dropparna ska räcka åt alla indier.

– Det kommer att bli en stor förändring. Vi kommer att klara FN:s hållbarhetsmål om rent vatten och sanitet åt alla medborgare redan om fem år, säger Gajendra Singh Shekhawat som jag träffar på Världsvattenveckan i Stockholm.

Han är indisk toppminister för sju hopslagna ministerier som alla har med vatten att göra.

– Om Indien klarar det, så kan det inspirera andra länder att följa efter och fixa det som många sa var omöjligt på så kort tid, påpekar minister Gajendra Singh Shekhawat.