Hemma igen

(16 dec) Innan du börjar läsa, den här texten kan innehålla spår från en dålig förlorare, en rad bortförklaringar och annat strunt som du egentligen inte vill höra.

Snart två dygn sedan vi förlorade VM-finalen mot Finland och det svider än. Ordentligt.

Gårdagen blev en tung historia, med mycket tid till eftertanke. Situationer från slutet av matchen har vevats ett otal gånger och hur jag än vrider och vänder på det har jag samma åsikt som direkt efteråt. Jag tycker inte att domarna stod pall!

Jag och Kristoffer Kranberg blev utvisade när vi leder och Finland kommer ikapp. Onödigt? Ja. Olyckligt? Ja.

Båda situationerna hade förmodligen i vilken annan match som helst, med vilka andra domare som helst, vid vilken annan ställning som helst slutat i högst ett frislag. Men inte nu.

Det är det absolut värsta. Nu är det jag och Koffe som får stå längst fram i looserledet, men det kan jag ta.

Många sade ju att detta var det sämsta svenska landslag som spelat ett VM. Och inte blev det bättre när vi förlorade finalen. Men glöm inte, att det fantastiska landslag från 06 med spelare som Hellgård, Bult, Domeij, Lorendahl, Westerlund, Olofsson med flera också spelade oavgjort mot Finland i en final. På hemmaplan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".