Gunnar Brink, reporter/referent

Gunnar Brink har Malmö som bas och hörs främst när det spelas fotboll och ishockey.

Karriär i korthet:
Mer lång än kort. Började som frilansare hemma på Lidingö för 40 år sedan!

Sommarvikariat på bl a DN och Expressen ledde till Södermanlands Nyheter och Nordvästra Skånes Tidningar innan det blev radiosporten i Malmö 1987.

Varför jobbar du på radiosporten?
– Efter ovan nämnda stickspår låg växeln rätt till drömjobbet. Lekte Hyland hemma i pojkrummet med bästa kompisen som sidekick.

Vad hade du gjort om du inte arbetat med sportjournalistik?
– Gudskelov blev det inte så men risken är att jag hade varit taxiägare eftersom jag körde taxi intensivt under studieåren.

Egna idrottsmeriter?
– Massor på låg nivå. Fotboll. handboll, bandy, bordtennis, tennis. Numera duffar jag mig runt golfbanor.

Person som jag beundrar: 
– Hustrun för att hon står ut.

Vad gör Du på fritiden?
– Mår bra av ett bra utslag. Eller en välriktad putt. Dock inte av dåliga chippar.

Beskriv mig själv med tre ord.
– Uppriktig, alltför hetsig och dessvärre lat.

Bästa idrottsminne?
– Många. Stefan Edbergs båda US Open-triumfer. Jan Owe Waldners OS-guld och fullständigt magnifika VM i Manchester där han inte förlorade ett enda set i singelturneringen.

Sämsta idrottsminne?
– När pojklaget jag tränade förlorade i St Erikscupens slutspel med 2-1 i Sudden death. Detta på ett självmål på en misslyckad bakåtpassning. Motståndarna hade ett skott på mål. Fick två mål.... Spelarna grät. Jag grät...

Varför ska man lyssna på radiosporten?
– Bredden. Vederhäftigheten. Professionalismen.

Mejla Gunnar: gunnar.brink@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.