Tour de France till jobbet

8 juli

Flög upp ur sängen i morse. Klockan ringde 07:00. Möttes av solstrålar genom gardinen. "Det är sol!", tänkte jag och satte på mig cykelkläder och kastade mig upp på min Trek 1400 och inledde min väg till jobbet.

Det fanns inget att vänta på, inga besked från min directeur sportif att få, så jag attackerade direkt efter rondellen vid Max längs Lugnets Allé.

Det gick bra, jag fick upp pulsen direkt, benen svarade fint och jag fick med mig några från klungan. "Jaaa! Godt", sa Jens Voigt när han cyklade förbi mig vid det klippiga berget före Danvikstullsbron, jag kom in på rullen precis före bron och tysken fick ta lite vind åt mig.

På Skeppsbron gick det riktigt fort. Sandy Casar såg sin chans att reparera tappad tid från lagtempot och drog så jag fick ont i låren, och vid backen utanför Dramaten fick jag kämpa för att komma in på Jussi Veikkanens hjul.

I allén på Strandvägen fick jag höra att klungan närmade sig, så jag åkte upp till Moreau och sa att "nu måste vi fan köra!". Och Moreau nickade men ingen körde.

Ingen i tätgruppen ville ge någon annan draghjälp till mål. Bakom oss tornade klungan upp sig som en orkan klädd i världens alla färger. Lika vackert som skrämmande.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".