Tillbaks i Denver

Det första man slås av är hur lite folk det är. Då när det begav sig på nittiotalet så var det ett vitt hav av handdukar som viftades med av en fullsatt arena och nästan alla i publiken hade Avalanche jerseys med Forsberg eller Sakic på ryggen.

Laget var fyllt av stjärnor och hockeyn var stor i Denver. Nu har dom ett av dom sämsta publiksnitten.

När jag ser mig om ser jag bleknande Forsberg tröjor lite varstans på läktarna. Laget har precis halkat under slutspelsstrecket. Dom möter St Louis som är i ett liknande läge. Matchen är m a o viktig.

Alexander Steen och Patrik Berglund vill se till att hemmalagets negativa trend fortsätter. Berglund har... sen han sa i ICEGUYS att snat lossnar det gjort mål i tre matcher i rad inför denna- Avalanche kommer till kvällens match med två raka hemmaförluster.

Jag träffar Jean Martineau som jag intervjuade i Quebec när han visade mig deras kampanjbroschyr för Peter Forsberg som årets rookie. Han följde sen laget hit och är ev NHLs mest ö... mest KÄNDA mediekontaktpersoner. Hans franska brytning är lika stark som förr men han är sig inte helt lik för han verkar glad att se mig.

Som gamla tider. Jag är tillbaka i Los Angeles och åker till Denver för att intervjua FauxPas och Jean är tillbaka..

- I never left.. säger han och ser lite vemodig ut.

Plötsligt minns jag med fasa en annan resa jag gjorde en gång för ett annat media. Jag fick åka till Edmonton för att göra en story om Kenta Nilssons comeback. Kenta var trött på att vara expertkommentator och talangscout och hade ännu inte inlett sin caddy-verksamhet. Det var ingen rolig upplevelse.

Jag träffade en jätebra gubbe på läktaren som jag intervjuade och som pratade sig varm om Kenta och kunde allt om honom och hans statistik och prestationer och då sa jag :då så; då är det kul att han är tillbaka !och då tittade mannen på mig och sa:

- Nejmen det var ju då. Då var han bra. Nu är han inget bra. Han är alldeles för gammal.

Peters senaste comeback försök här och nu är mycket mera realistiskt än Kentas då, det vill jag verkligen ha sagt..

Men ibland kan idrottsnostalgi vara rätt tröttsam och nästan en belastning.

Men Peter har ju varit tillbaka här för inte så länge sen och folk förstår nog att han kan vara bra utan att vara lika bra. Och det känns lite som dom behöver nåt här i stan. Ett nyväckt intresse av ett namn som alla redan kan. Piiiiturr Forceburg.

Annika Greder Duncan
annikagrederduncan@gmail.com

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista