Livet i Norco

Nu har jag två hästar... Jag bor alltså i Norco - horsetown USA - och när jag inte förföljer Foppa i en idrottshistorisk fotnot så rider jag på två ston som stått still i flera år. Den ena är M:s och heter CC (eller Confetti) och är en paint och den andra är min - fast jag leasar henne - (gratis) och hon heter Cricket. Hon är också en paint fast enfärgad. Paint är en sorts häst som också (om färgen är rätt) kallas Pinto vilket är skäck på svenska.

Fast Cricket är ingen Pinto för hon är brun med blond man och tre vita små fläckar under magen.

Hon var fasligt sur när jag kom hem från Phoenix och var absolut inte samarbetsvillig. Efter att ha haft det lugnt och skönt i flera år så ska plötsligt någon rida på henne var och varannan dag. Hon gillar morötter bättre än piskor helt klart.

CC har vi på prov i två veckor. Hon har inte ridits på sex år typ. Hon har fått en cowboysadel medan Cricket har en engelsk sadel. Det blev hon också sur för.

Det var rodeo i helgen här i Norco som vi besökte men folk som deltog var ganska dåliga på att fånga kalvar eller sitta kvar på bockande hästar.

Höjdpunkten var faktiskt får- ritten. Man la ut hö långt bort i arenan och ett gäng får som skyndade dit och började käka och sen släppte man ut nya får en och en med ett litet barn på ryggen som förtvivlat försökte sitta kvar medan fåren i vild galopp rusade mot höet. Sånt ser man inte varje dag.

Det är varmt och blåsigt nu. På tomten susar jättelika pepparträd och eucalyptussträd olycksbådande. Kaniner gräver små hål under staketet och påfåglarna tut-tjuter och odlar nya stjärtfjädrar medan dom äter upp våra gräsfrön.

Hö har blivit dyrt. Hästar bajsar mycket. Vår hund tycker hästbajs är gott. Och vi har beställt ankor.

Annika Greder Duncan
radiosporten@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".