"Har varit mycket skratt och tårar"

10 min

Mats Sundin var fortfarande tonåring när han flyttade till Kanada för att inleda vad som skulle komma att bli en lång och banbrytande NHL-karriär. På lördag hissas han tröja upp i taket på Torontos hemmaarena.

När Sundin själv minns tillbaka så tänker han på flytten som ett stort äventyr.

– Det var härligt, 19 år gammal direkt till Kanada från pojkrummet. Ett enormt äventyr. Men det var absolut inte lätt. Alla år jag spenderat utomlands har gett mig fantastisk livserfarenhet, säger han till Radiosporten.

Efter fyra år i Quebec flyttade Sundin till anrika Toronto Maple Leafs. Där blev han snart utnämnd lagkapten och slog klubbrekord för antalet gjorda poäng.

I Toronto var Sundin i några säsonger lagkamrat med Jonas Höglund.
– Vi spelade i samma kedja i tre säsonger, det var en ära. Han var ett fördeöme på isen och vid sidan av. Hårt arbete, professionell ut i fingerspetsarna, minns Höglund.

Vad gjorde honom, så bra?

– Han hade allt. Storlek, talang, jobbade hårdare än vad han fick "credit" för. Jobbade alltid hårdast på träning och matcher. Ville alltid vara bäst.
 

"Jag mår bättre idag"

Tre VM-guld och ett OS-guld med Tre Kronor. Mats Sundin har vunnit allt. Allt utom en sak. Stanley Cup.

Finns det någon bitterhet och saknad efter den bucklan?
– Nej det gör det inte. Självklart vill alla som spelar ishockey vinna Stanley Cup, säger Sundin själv.

– Men samtidigt har jag under nitton år fått så otroligt mycket mer än jag hade kunnat drömma om. Jag är så supernöjd och tacksam över vad hockeyn har gett mig.

Har du funderat på en tränarkarriär?
– Nej det har jag inte. Det känns som jag har gjort det jag kan för ishockeyn på isen.

Saknar du hockeyn?
– Jag saknar ögonblicket när pucken släpps i en viktig match. En OS-final, eller en VM-final. Lite att tiden stannar och man lever i nuet och i kampen.

– Det går inte att återskapa någon annanstans. Samtidigt är det skönt för kroppen. Jag mår mycket bättre när jag har slutat. Både fysiskt och mentalt. När man krigat på högsta nivå, till slut få man nog.

Nu ska hans tröja med nummer 13 alltså hängas upp i taket i Air Canada Center, Torontos hemmaarena.
– Det är självklart en stor ära, säger Mats Sundin.

Tänker man på det när man spelar, att min tröja kan hamna där?
– Man har ju tittat på banderollerna och så när man spelade. Så att få ett sådant erkännande har man med sig hela livet.

Hur reagerade du när du fick beskedet?
– Jag blev förvånad. Det är väldigt tidigt, jag slutade ju för bara tre år sedan. Man kan ju få vänta tio eller femton år.

Bad Salming om råd

Någon som vet vad som väntar Mats Sundin är Börje Salming, även han har fått se sin tröja bli upphängd efter en lång och framgångsrik sejour i Toronto.

– Det var fantastiskt fint, minns Salming. 

– Att veta att jag får ha mitt namn, nummer och bild där så länge Toronto finns. Jag tor att det bli känslosamt för Mats. Känslan när man vet vad man gått igenom. Han har spelat 14 år och det är igen dans på rosor.

Hur stor är han i Toronto?
– Alla kaptener är stora. Han har gjort mycket mål och de älskar honom.

När Mats Sundin utsågs till lagkapten i Maple Leafs ringde han till Börje Salming för att be om råd av den tidigare backstjärnan.

– Det uppskattade jag . Jag tackade nej till att bli kapten och det ångrar jag lite. Jag sa direkt att det är klart att du ska ta det där!
 

Stort att slå rekordet

Mats Sundin har inga svårigheter att plocka ut höjdpunkterna under sin tid i klubben.

– Självklart när vi gick till semifinal i Stanley Cup. Och förstås att ta rekordet i gjorda mål och poäng i en sådan klassisk klubb som Maple Leafs.

När har det varit som tyngst?
De gånger man missat slutspel och det går tungt, då är det en tuff situation som lagkapten. Det har varit många tunga perioder, säger Sundin.

– Det har varit mycket skratt och tårar under alla år, men det är också det som gjort att man gillat det, att folk engagerar sig så mycket i laget.

Lena Sundqvist
hockey@sverigesradio.se