Foto: Mats Dahlberg

Alpina OS-backarna håller hög klass

3:22 min

Mats Dahlberg rapporterar från Sotji och de alpina OS-anläggningarna.

November 2012. Jag landar halvtolv på natten på Adlers flygplats. In i en buss och upp till där snösporterna ska avgöras om 15 månader. Hela den snirkliga vägen upp möter vi lastbilar, hela vägen upp jobbas det med en väg och en järnväg och med grå betongskelett som ska bli hotell. Om 15 månader ska allt vara klart. 66.000 personer i gråa och bruna jobbarkläder sägs jobba och man är igång dygnet runt i den lervälling som är underlaget när man kliver ur bussen. Är det verkligen möjligt att världens förmodligen största evenemang, ett olympiskt spel, ska avgöras här med invigning den 7 februari 2014.

Februari 2014. Jag landar halvtolv på natten på Adlers flygplats. In i en buss och upp till bergen där snösporterna ska avgöras om bara några dagar. Det är numera motorväg. Betongskeletten har blivit till pampiga hotellkomplex och affärscentrum. Lervällingen är dold under stenlagda gator. Byggjobbarna är utbytta mot färgglada skidkläder som sitter på tusentals volontärer. 

Hur är då Sotjis OS-anläggningar i jämförelse med tidigare olympiska spel? Tja, slantar man in 330 miljarder så blir förstås utfallet därefter. Allt ser vackert ut. Ändå, något är det som inte är som det ska. Förmodligen att alla tävlingsplatser ligger knappa timmen upp i bergen ytterligare. Krasnaja Poljana och Gorki, där folket bor, ligger nedanför dom alpina anläggningarna. Visst finns det massor av nya och fina liftar, men jämför man med Salt Lake City så kunde man där ta motorvägen till tävlingsplatserna. I Sestriere kom OS-backarna ner i själva orten. I Lillehammer kunde man gå till slalompisten. I Vancouver låg Whistler Mountain förvisso ännu längre från Vancouver än snösporterna gör här, men ändå kändes det lite enklare. Däremot så var det långt mellan tävlingsplatserna i såväl Nagano som Albertville.

Men en sak är riktigt bra när det gäller det alpina och dom nyare sporterna som slopestyle, pipen och freestyle - allt ligger inom synhåll från varandra. Alla alpina tävlingar kommerr ner i samma målfålla. Det uppskattas, inte minst av ekonomer som slipper betala för flera kommentatorsplatser. Och enligt vår alpine expert, Torgny Svensson, som nu är på plats på sitt elfte olympiska vinterspel, så fungerar det riktigt bra:

– När man väl kom underfund med bussystemet så är det riktigt bra. Alla trevliga volontärer, t ex.

– Och OS-backarna håller hög klass. Det går egentligen inte att jämföra spel från förr med idag – ungefär som att jämföra Melodifestivalen på 70-talet med idag – men herrarnas störtlopp är riktigt bra. VM i Val d´Isere är nog enda mästerskapet som haft en bättre sträckning. Men på OS, nej, det här är det bästa av dom OS jag varit på och då var 1976 mitt första vinterspel, säger Torgny Svensson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista