Svante, Tove och Hasse Kohala vid olympiska rodelbana Lillehammer
1 av 2
Svante, Tove och Hasse Kohala vid olympiska rodelbanan Lillehammer. Foto: Martin Marhlo
Svante och Tove Kohala utanför rodelverkstaden i Lillehammer
2 av 2
Svante och Tove Kohala utanför rodelverkstaden i Lillehammer Foto: Martin Marhlo

Möt rodelfamiljen: ”Var emot det i början”

Rodelfamiljen Kohala: ”Tonvis med adrenalin”
8:05 min

Möt familjen Kohala – där pappa Hasse var OS-deltagare i rodel 1992 och 1994 – och barnen Tove och Svante som nu är med i ungdomslandslaget.

1992 och 1994 tävlade Hasse Kohala för Sverige i rodeltävlingarna i OS. 1992 blev han tillsammans med Calle Lindqvist sexa, Sveriges bästa resultat någonsin i rodel.

1994 gick det inte alls lika bra och Hasse Kohala var förbannad och la av. Men nu många år senare är han tillbaka i Lillehammer. För nu är hans båda barn landslagsåkare!

–  Hade jag inte slutat 94 så hade jag inte haft några barn. Då hade jag stått här som en gammal gubbe utan hår och utan ungar. Så även om det var fel att sluta 94 rent karriärmässigt så ångrar jag mig inte.

Tove Kohala är 15 år och Svante Kohala 18. Båda tillhör nu ungdomslandslaget.

”Tonvis med adrenalin”

Efter att ha provat på rodel några gånger när de var små bestämde sig Svante vid 12 års ålder för att börja träna på riktigt och åkte tillsammans med pappa Hasse till OS-banan i Lillehammer.

– Då blev jag avundsjuk, berättar Tove. Sen fastnade jag också för rodel.

– Det är fart och adrenalin. Tonvis med adrenalin, säger Svante.

”Nästan över min döda kropp”

Svante och Toves beslut att börja med rodel kan tyckas givet med tanke på pappas Hasses meriter och intresse. Men så var det verkligen inte.

– Nej, nej, nej. Det var nästan över min döda kropp att släppa in dem i rodelvärlden, säger Hasse Kohala till Radiosporten. Jag vet ju vilket hårt jobb det är att vara rodelåkare och hur mycket det kräver av åkarna själv och av omgivningen. Så jag var emot i början.

– Men när vi väl kom hit och jag såg hur lyckliga de såg ut kunde jag ju inte säga nej.

Rodel handlar mycket om materialet. Att ta hand om och vårda kälkarna och att testa nya detaljer. Små skillnader gör också små förbättringar men det betyder ju allt i sport som jag jagar tusendelar.

Den enda rodelbanan i Sverige ligger i Hammarstrand utanför Östersund men den är beroende av det är minusgrader. Så för att kunna träna ordentligt åker familjen Kohala varannnan helg från Ljusterö utanför Stockholm till Lillehammer. En resa på 140 mil.

– Jag tycker resan går fortare och fortare även om det tar lika många timmar på klockan. Det är 140 mil men det är det värt, säger Hasse Kohala.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".