EM 2016 bjöd på en skrällvinnare, isländska "vulkandanser" och en frustrerad Zlatan.
EM 2016 bjöd på en skrällvinnare, isländska "vulkandanser" och en frustrerad Zlatan. Foto: TT Nyhetsbyrån

Fotbolls-EM 2016: Drömmål, svenskfarväl och stora skrällar

15 min

Det började med drömmål och ”nästan-skrällar”.
Det fortsatte med kritik om tråkigt spel, innan det fortsatte med jätteskrällar och målfester.
Sedan avslutades det med stor dramatik.
Här är en sammanfattning av EM 2016.

Det var en stor osäkerhet inför fotbolls-EM 2016. Skulle utökningen av lag, från 16 till 24, verkligen bli lyckat?

Skulle det inte bli så att det blev fler tråkiga matcher, med profillösa och "ointressanta" lag som Nordirland, Island och Ungern?

Nej, sade förespråkarna. Fotbollsvärlden har växt och det finns så många bra lag och spelare, hävdade de.

Nu, med turneringen färdigspelad, kan vi konstatera att både kritikerna och förespråkarna har fått rätt.

Vi har fått skrällar och drömmål, men vi har även fått sömnpiller och utklassningar.

EM 2016 inleddes med en rivstart den 10 juni. Rumänien chockade Frankrike och såg ut att överraskande sno en poäng i öppningsmatchen, men Dimitri Payet frälste hemmanationen med ett drömmål i den 89:e minuten för 2–1.

Just drömmål har varit något av ett tema i mästerskapet. Payets rökare följdes snabbt upp genom bland annat Gareth Bale –som i Wales första EM-match någonsin (mot Slovakien) satte en läcker frispark som var början till lagets 2–1-seger – och Luka Modric som vackert gjorde matchens enda mål mot Turkiet.

Men efter den underhållande starten av EM blev det sedan tråkigare. Framför allt för oss svenskar.

Öppningsmatchen mot Irland blev en match de flesta snabbt ville glömma. Sverige fick inte iväg ett enda avslut på mål, men fick ändå med sig en poäng efter ett irländskt självmål.

Det visade sig bli Sveriges enda mål och enda poäng i EM. Både mot Italien och Belgien blev det hedersamma 0–1-förluster, vilket gjorde att EM var över – precis som landslagskarriären för bland andra Erik Hamrén och Zlatan Ibrahimovic. 

Den sistnämnde avslöjade på presskonferensen inför matchen att EM-avslutet skulle bli hans farväl till landslagsfotbollen.

Farväl till EM var det nog många som var redo att säga någonstans i början av slutspelet. Det målfattiga och tråkiga matcherna avlöste varandra, och kulminerade med Portugals 1–0-seger mot Kroatien i åttondelsfinalerna. I den matchen kom avgörandet i den 117:e minuten – vilket även var lika länge som vi fick vänta på ett skott på mål.

Missnöjet då var stort. Många hävdade att det var tidernas tråkigaste EM, vilket fick stöd både i statistiken och av Radiosportens lyssnare.

Men där någonstans vände det. För i slutet av åttondelsfinalerna och kvartsfinalerna började det bli roligare. Det kom större skrällar och fler målfester.

Den kanske största skrällen av alla bjöd svenskarnas nya favoritlag Island på.

Mot England chockade nämligen den lilla önationen (tidernas minsta land att spela EM) stormakten och vann med 2–1, trots ett baklängesmål redan i den fjärde minuten.

En annan stor skräll kom fyra dagar senare, då Wales i kvartsfinal slog ut världstvåan Belgien, och kvalificerade sig till lagets första semifinal någonsin.

Men frågan är om det nu är slutskrällt. För i de sista kvartsfinalerna fick vi lite mer väntade resultat, men på oväntade sätt.

I den första blev det nämligen ett nästintill osannolikt straffdrama. De normalt sett så pålitliga straffläggarna i Tyskland och Italien missade straff på straff, innan Tyskland till slut kunde vinna efter 19 straffar.

Och i den andra kvartsfinalen kunde de normalt så defensivt disciplinära Island inte stoppa Frankrike från att göra hela fem(!) mål, och vinna med 5–2.

Även för det andra stora skrällaget tog sagan till slut slut. I semifinalen var Portugal, trots att de saknade den skadade mittbacksstjärnan Pepe, för svårt. Portugiserna tog därmed sin första seger på ordinarie matchtid och var klart för final.

Den andra semifinalen sågs av många som den moraliska finalen. Världsmästaren Tyskland mot hemmafavoriten Frankrike.

Det blev en match med två ansikten. I första halvlek dominerade ett tungt skade- och avstängningsdrabbat Tyskland, men en omdiskuterad hands på lagkaptenen Bastian Schweinsteiger i de sista skälvande sekunderna gav Frankrike en straff och mål, genom skyttekungen Antoine Griezmann.

I den andra halvleken utökade samma spelare till 2–0, och ett till synes chockat Tyskland kunde inte resa sig.

Men den "moraliska finalvinnaren" blev ingen vinnare på riktigt. För i finalen så lyckades Portugal, trots en skada på lagkaptenen och megastjärnan Cristiano Ronaldo redan 25 minuter in i matchen, vinna.

Laget, som gick vidare som grupptrea och bara hade besegrat Wales under ordinarie speltid, tog matchen till förlängning och gjorde där matchens enda mål.

Därmed fick turneringen sin största skrällsegrare sedan Grekland 2004. Och Cristiano Ronaldo, vars tårar i samband med bytet redan fått en liknande spridning som hans tårar efter finalförlusten 2004, fick åter avsluta en turnering i tårar.

Men, till skillnad från tårarna i hemma-EM 2004, så var dessa tårar av glädje.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista