1 av 3
Norska sociologen Jane Juuso upptäckte i sitt arbete att många som försöker lära sig samiska i Norge upplever en rädsla som är kopplad till att använda språket.
Katarina Kieri
2 av 3
Författaren Katarina Kieri om språkspärren: "Känslorna av blygsel och skam finns kvar i mig". Foto: Salla Valtari / Sveriges radio Sisuradio
Sylvia Sparrock, ordförande för samiska rådet i Svenska kyrkan. Foto: Privat
3 av 3
Språkkonsulten Sylvia Sparrock. Foto: Privat
Finnblicken

Rädslor orsaken till språkspärr

Lyssna på finska
2:21 min

Att ta tillbaka ett förlorat språk kan upplevas som svårt då negativa känslor och tankar hindrar inlärningen. Bland samer i Sverige och i Norge har man börjat använda termen ”språkspärr”.

Blyghet och skam

Författaren Katarina Kieri har upplevt språkspärren. Hennes föräldrar är från den finsktalande delen av Tornedalen och tillhör den generation som i skolan förbjöds att tala finska. Katarina Kieri lärde sig därför aldrig finska. Att ta tillbaka språket i vuxen ålder har visat sig vara svårt.

– Jag har försökt flera gånger men tyvärr har det inte gått så bra. Känslorna av blygsel och skam, som jag kände som barn då alla runtomkring mig pratade finska och jag inte förstod något, kommer tillbaka när jag försöker studera finska. De känslorna finns kvar i mig.

Inte ensam

Hon är inte ensam med dessa känslor. Fenomenet språkspärr har identifierats i samisk språkundervisning i Norge.

Norska sociologen Jane Juuso upptäckte i sitt arbete att många som försöker lära sig samiska i Norge upplever en rädsla som är kopplad till att använda språket. Språkanvändningen associeras till negativa känslor och tankar såsom ”jag behärskar inte språket”, ”jag kan inte språket tillräckligt väl”.

Jane Juuso lanserade begreppet språkspärr och utvecklade en metod för att synliggöra och behandla problemen. Metoden grundar sig i kognitiv beteendeteori.

Metoden har kommit till Sverige

Även i Sverige är man medveten om fenomenet språkspärr. Sedan Samiskt språkcentrum öppnades i 2010 i Östersund har man märkt att det finns de som kan samiska men inte talar språket. Enligt språkkonsulten Sylvia Sparrock är det ofta en fråga om mod.

– Att vilja prata samiska men inte våga. Det är ju ett hinder som finns inombords, berättar Sylvia Sparrock.

Samiskt språkcentrum i Östersund har tagit den norska metoden till Sverige och hållit en kurs där deltagare har fått lära sig att bearbeta sina negativa känslor kopplade till att tala sydsamiska. Syftet har också varit att hitta mod till att aktivt använda språket.

Att få dela med sig av sina tankar och erfarenheter i grupp brukar minska rädslorna, menar Sparrock. Kursdeltagare fick även konkreta hemuppgifter, som att våga prata samiska med familjemedlemmar eller på allmänna platser.

Det finns en efterfrågan

Sparrock berättar att kursen har hjälpt deltagarna delvis och efterfrågan för fortsatta kurser finns.

– Språkspärrarna försvann kanske inte helt men de förminskades. Vi ser ju ett behov av att kursen kommer till andra språkområden. Det finns en plan och tankar på att vi på något sätt fortsätter med kursverksamheten, säger Sylvia Sparrock.   

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".