Lapsen sormet käyttävät tietokonetta. Foto: Amelia Wells / CC BY 2.0
Foto: Amelia Wells / CC BY 2.0 / kuva rajattu

Kommuner vill erbjuda fjärrundervisning i #minoritetsspråk

1:50 min

Intresset att läsa de nationella minoritetsspråken har ökat sedan rätten till undervisning stärktes i sommar, men nu riskerar många elever att bli utan undervisning för att kommunerna inte lyckas anställa lärare.  

Skollagen ändrades i sommar så att elever från de nationella minoriteterna nu får läsa sina minoritetsspråk även om de inte kan språket själva och trots att de inte har föräldrar som pratar språket.  

Tanken var att man skulle kunna ta tillbaka det språk som en gång gått förlorat i familjen.   

Vill återta umesamiskan


Britt-Marie Barruks familj i Umeå försöka ta tillbaka det akut hotade språket umesamiska. Att kommunen inte har lyckats anställa en lärare är förödande, säger Britt-Marie Barruk:

– Min mamma fick inte prata samiska i skolan och nu när vi försöker ta tillbaka språket så får min son inte undervisning. Det är lika med att säga att nu kommer han inte längre prata umesamiska.

Lärare i finska inte så stort problem 


Sisuradios kartläggning i de tio kommuner som har störst befolkning med finsk bakgrund, så som Stockholm, Göteborg, Västerås och Eskilstuna, visar att i dessa kommuner är det inget stort problem att få tag på lärare i finska.

Undervisningen i finska har kommit igång trots att det tillkommit nya elever i höst i och med lagändringen i nästan alla av dessa kommuner.  

Däremot är det svårare att få tag på lärare i de andra nationella minoritetsspråken.

I Stockholm saknas lärare i sex språk


I Stockholm har man till exempel fått ansökningar från elever som vill läsa meänkieli, jiddisch samt pite-, lule- syd- och nordsamiska, men kommunen har ännu inte fått tag på lärare i de här språken.   

– Det är svårt att rekrytera lärare i de nationella minoritetsspråken. Vi har annonserat lediga tjänster men inte fått napp, berättar Galina Gharibmal som är chef för Språkcentrum i Stockholm.  

Problem med små tjänster och byråkrati


Personer som talar minoritetsspråken som modersmål och som även har pedagogisk utbildning växer inte på träd. Men det är inte bara den faktiska lärarbristen som gör det svårt att rekrytera lärare i minoritetsspråk.

Ofta är tjänstegöringsgraden så låg att erbjudandet inte är så lockande. I meänkieli handlar det till exempel i Stockholm om en tjänst på 10% - inget jobb man kan försörja sig på. 

Även byråkratiska hinder kring anställningen sätter käppar i hjulen.  
   

Fjärrundervisning en lösning?


Många kommuner vill nu lösa frågan med hjälp av fjärrundervisning. Det gäller till exempel Umeå, Göteborg och Stockholm.

– Vi har stora förhoppningar om att kommuner från Norrland kommer att hjälpa oss med personal nu när det är tillåtet med fjärrundervisning.


Måste anställa läraren

Fjärrundervisningen regleras också i skollagen från och med i sommar för första gången.

En del kommuner har dock upplevt det som oklart på vilket sätt man får erbjuda fjärrundervisning, då det inte är tillåtet att köpa fjärrundervisning av andra kommuner eller privata leverantörer.

Statssekreteraren på utbildningsdepartementet Helene Öberg bekräftar för Sisuradio att en kommun som i vill bedriva fjärrundervisning med hjälp av en annan kommun i nuläget får anställa den fjärrundervisande läraren till exempel på timanställning.

Journalismimme perustana on uskottavuus ja puolueettomuus. Sveriges Radio on riippumaton poliittisista, uskonnollisista, taloudellisista, julkisista ja yksityisistä intresseistä.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista