Gunnar i studion med ljusgrå kavaj och hörlurar. Kuva: Timo Laine/SR Sisuradio.
Gunnar Westerholm berättade i Huomenta Ruotsi om valet på Åland. Kuva: Timo Laine/SR Sisuradio

Ekonomin är den största frågan inför söndagens val på Åland

"En enighet om att stärka självstyret"
10 min

På söndag 18.10 väljer det åländska folket representanter till både kommunstyrelsen och lagtinget. Gunnar Westerholm berättar hur det autonoma landskapet på över 6 700 öar mellan Sverige och Finland egentligen styrs.

Gunnar Westerholm är informationssekreterare på Ålandskontoret i Stockholm. Ålands landskapsregering har två kontor som ligger utanför Åland: ett i Helsingfors som har kontakt med det finska regeringskansliet och Finlands riksdag, och ett i Stockholm som från början var ett handelskontor. Åland importerar idag mer från Sverige än från Finland, men säljer mest till Finland.

Ålands lagting lite yngre än Finland

Lagtinget är Ålands lagstiftande församling, jämförbart med finska riksdagen eller vilket parlament som helst, förklarar Westerholm. Ålands tillhörighet hade varit en tvistefråga mellan Sverige och Finland, som blev ställd på sin spets när Finland blev självständigt från Ryssland 1917.

Vi har ju en självstyrelse som går tillbaka till 1921, när Nationernas Förbund beslutade om saken och i samband med det fick vi lagstiftningsområden där Åland i princip fungerar som ett eget land. Man brukar - lite förenklat, säga att de områden som rör ålänningen i vardagslivet som till exempel sjukvård, utbildning och kultur tillhör lagtingets lagstiftningsbehörighet.

Röstningsprocenten under förra valet låg totalt på 66,9%.

Enligt statistik från ÅSUB så var det kvinnor bosatta i skärgården som röstade flitigast i kommun- och lagtingsvalet år 2011.

Det största partiet på Åland är Centern, följt av Liberalerna och Socialdemokraterna, som ökade sitt stöd med nästan 60% i förra valet.

– 30 ledamöter sitter i lagtinget och vi röstar även om fullmäktiga i kommunerna samtidigt, så egentligen är det två val. Partisystemet är helt oberoende från Sverige och Finland. Det liknar dock Finland på den punkten att det är personval, Westerholm berättar.

På den finska lagstiftningsbehörigheten ligger utrikesfrågor såsom gränsbevakning, och även statlig skatteförvaltning samt stora delar av domstolsväsendet.

Viktiga frågor i valet

– Ekonomin påverkar ålänningar mest. Det finns ett missförstånd att Åland skulle leva på "bistånd", för folk ser inte hur mycket landskapet ger tillbaka i form av skatteintäkter till exempel. Åland får 0,45% av Finlands samlade inkomster, när siffran bestämdes så motsvarade det Ålands befolkning. Detta system innebär att ifall det går ekonomiskt bra för Åland men dåligt för Finland, så kommer ju Åland att förlora på det. Men det kan ju bli tvärtom också, konstaterar Westerholm.


TV-kanaler större fråga än språk

Westerholm berättat att inför det kommande valet har det diskuterats lite mindre intensivt angående språket på Åland, medans en annan typ av språkfråga har tagits upp, nämligen media. Åland får in public service-kanaler från Sverige, men att se på svensk TV på nätet går inte på grund av geografiska blockeringar. Åländska skolor har visat intresse av att använda Utbildningsradions material i skolorna och många sportfantaster skulle gärna se OS i Rio sommaren 2016 i svensk regi. Men det är TV3 som har rättigheterna att visa Olympiska spelen och den kanalen syns inte på Åland, säger Westerholm.

Självständigt Åland, är det en het fråga?

– Partiet Ålands framtid vill det och de har 10% av mandaten i lagtinget. På Åland finns dock en stor enighet om att utveckla och stärka självstyret istället. Åland är omgärdat av många internationella avtal och vid självständighet skulle de avtalen falla. Då skulle vi behöva börja om från ruta ett, förhandla fram språkskydd till exempel.

Hur ivriga är ålänningarna på att rösta?

– Man skulle alltid önska att det var starkare aktivitet, men förhandsröstningen antyder på att vi skulle få ett ännu högre valdeltagande i år. Det har kommit in 4500 förhandsröster och det finns ungefär 20 000 röstberättigade på Åland, berättar Gunnar Westerholm från Ålandskontoret.

Journalismimme perustana on uskottavuus ja puolueettomuus. Sveriges Radio on riippumaton poliittisista, uskonnollisista, taloudellisista, julkisista ja yksityisistä intresseistä.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".