Sadan- ja viidenkymmenen kruunun seteleitä. Foto. Virpi Inkeri/SR
Kriterierna för hur statsbidraget för minoritetsspråken får användas kommer att ändras. Foto. Virpi Inkeri/SR
Finnblicken

Hur får de statliga minoritetspengarna användas?

Helena Cronséll om statsbidraget för minoritetsspråken
2:24 min

Hur minoritetsspråkens statsbidrag får användas i framtiden kan ändras. Vad man får och vad man inte får använda pengarna till ska regeringen nu ta ställning till. 

Sverige har fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, samiska och romani chib. Det betyder att invånarna i särskilda regioner har rätt att använda något av dessa språk i kontakt med myndigheter samt rätt till förskoleverksamhet och äldreomsorg, helt eller delvis på språken.

Det finns tre olika regioner eller förvaltningsområden för minoritetsspråken, ett för samiska, ett för meänkieli och finska och ett för endast finska. Varje förvaltningsområde består av ett antal olika kommuner. 

Totalt ingåt 75 kommuner och 14 landsting i finskans, meänkielis och samiskans förvaltningsområde.


Personalkostnaderna bör skäras ned

Tillsammans beviljas kommunerna och landstingen cirka 80 miljoner kronor varje år för verksamheten. Hittills har en stor del av pengarna gått till löner för de personer som koordinerar minoritetsspråksarbetet. 

Ett förslag med nya riktlinjer för hur statsbidraget till minoritetsspråken bör användas har nu presenterats för regeringen.

En stor del av statsbidraget har hittills gått till lönekostnader. Vi anser att mer pengar ska slussas ut i verksamheten, så att man får fungerande förskoleverksamhet och äldreomsorgsverksamhet.

Helena Cronséll från Länsstyrelsen i Stockholm har jobbat med ett förslag till nya riktlinjer och hon anser att statsbidraget borde gå enbart delvis till personalkostnader.

Inga biblioteksböcker eller läroböcker

I de nya riktlinjerna föreslås bland annat också att statsbidraget inte får användas till att skaffa biblioteksböcker på minoritetsspråken, vilket en del kommuner har gjort.

– Bibliotekslagen reglerar redan att biblioteken ska tillhandahålla litteratur på minoritetsspråken och då faller det ganska naturligt att statsbidraget inte ska användas till detta ändamål, säger Helena Cronséll.

Statsbidraget ska enligt förslaget inte heller användas till läroböcker för förskolor på minoritetsspråken.

– Kommuner och landsting är skyldiga att erbjuda service till alla, oavsett om det är en nationell minoritet eller inte. Detta ingår alltså redan i deras ordinarie verksamhetsbudget, menar Cronséll.


Kulturverksamhet inte det viktigaste

Länsstyrelsen skriver också att bidraget inte borde användas enbart för så kallade "kultur-jippon", i alla fall inte om det går på förskolornas eller äldreomsorgens bekostnad.

– Vi tycker inte att statsbidraget i första hand ska användas till "kultur-jippon". När vi har gjort den här utredningen har vi sett att en stor del av bidragen har gått till kulturella aktiviteter, säger Helena Cronséll.

Kultur är också viktigt. Men allt statsbidrag kan inte gå till kulturområden, utan man måste se till alla verksamhetsområden.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".