Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Finnblicken

En semla med korv, tack!

Publicerat tisdag 9 februari 2016 kl 13.50
Lyssna på pinsamma missförstånd: "Ska man ha simkostym på sig?"
(1:27 min)
Semla med korv
Det är inte helt lätt att få tag på en semla med korv i Sverige. Foto: Jorma Ikäheimo/Sveriges Radio Sisuradio

”På veckoslutet är det nog så kiva att gå till simhallen och dra på sig simkostymen. Simma en stund och sedan äta en semla med ost och skinka.”

I Finland finns det omkring 300 000 personer som har svenska som modersmål, så kallade finlandssvenskar. Finlandssvenskan skiljer sig från rikssvenskan på intonationen och uttalet av vissa ord. En del ord skiljer sig från svenskan i Sverige till så hög grad att det kan leda till rejäla missförstånd.


Semla eller fralla? 

Fettisdagen till ära tänkte vi reda ut ett av de största språkliga missförstånden mellan den svenska som talas i Finland och den som talas i Sverige. Det handlar givetvis om semlan.

Med semla menar man i Finland det som i Sverige kallas för fralla, alltså en salt vete- eller rågbulle som kan ätas exempelvis till frukost. I Sverige är en semla någonting helt annat och äts definitivt inte med ost eller skinka.

Men hur kommer det sig att semlan kan ha så olika betydelser?


Det hela började med "sämblan" 

Enligt den finska språkvetaren Mikael Reuter har både den svenska och den finska semlan sitt ursprung i det fornsvenska ordet sembla eller sämbla, som ursprungligen betydde fint vetemjöl men senare fick betydelsen vetebröd. Även det finska ordet ”sämpylä” (fralla) härstammar från sämbla. Jämför med tyskans ord för småfranska – semmel – som har samma ursprung.

I Sverige lär semlan, i betydelse av en bulle med mandelmassa och grädde, ha ätits ända sedan 1600-talet. Men under den tiden och långt efter hade den också en vidare betydelse. 

Slår man upp ordet semla i Svenska Akademiens ordlista idag får man betydelsen fettisdagsbulle, men det står även att ordet i Finland betyder småfranska eller kuvertbröd.

Det som har hänt är alltså att semlan har fått en mer specifik betydelse i Sverige medan betydelsen av samma ord har vidgats i Finland. Det har troligtvis gått hand i hand med utvecklingen av det finska lånordet ”sämpylä”. Betydelseinskränkningar och betydelseutvidgningar som dessa är vanliga i språket, skriver språkvetaren Reuter.


Andra ord som kan förbrylla svensken: 

Simkostym - Baddräkt

Flygfält - Flygplats

Lopptorg - Loppmarknad

Bykpojke - Klädnypa

Örfil - Kanelbulle

Veckoslut - Helg

Barnträdgård - Dagis / Förskola

Halare - Overall

Snål (snål på godis) - Sugen (sugen på godis)

Kiva - Trevlig

Lavoar - Handfat

Ämbar - Hink

Tutt - Napp

Stöpsel - Stickpropp

Stritta - Stänka

Skrinna - Åka skridskor

Råddig - Stökig

Rosk - Skräp

Pannlapp - Grytlapp

Hoppeligen - Förhoppningsvis

Nog (Används i finlandssvenskan för att betona någonting, i betydelsen ”definitivt”) - Nog (Innebär i rikssvenskan ett tvekande. Används i betydelsen ”kanske”/”antagligen”)


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".