Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
#MinSpråk

Forskare i Europarådet: Sverige ligger på absoluta bottennivån

Publicerat måndag 29 februari 2016 kl 06.00
"Minst 3-4 timmar i veckan behövs"
(2:46 min)
Meänkieli elev i Luleå
1 av 6
Linnea Henriksson lär sig meänkieli genom ett spel på läsplattan på sin meänkielilektion, läraren Roland Jatko instruerar. Foto: Pekka Kenttälä/Sveriges Radio Sisuradio
Roland Jatko, lärare i meänkieli
2 av 6
Roland Jatko, lärare i meänkieli är kritisk till antalet minuter av undervisning i minoritetsspråket meänkieli i Luleå. Foto: Pekka Kenttälä/Sveriges Radio Sisuradio
Meänkieli elev i Luleå
3 av 6
För Linnea Henriksson var det självklart att lära sig meänkieli. Foto: Pekka Kenttälä/Sveriges Radio Sisuradio
Meänkieli elev lär sig språket genom dataspel
4 av 6
Luleå har nu för första gången en heltidsanställd lärare i meänkieli. Foto: Pekka Kenttälä/Sveriges Radio Sisuradio
Leonardo Wisniewski. Kuva/Foto: Kaisa Vuonokari/Sveriges Radio Sisuradio
5 av 6
Leonardo Wisniewski. Kuva/Foto: Kaisa Vuonokari/Sveriges Radio Sisuradio
Jarmo Lainio
6 av 6
Professor Jarmo Lainio. Kuva/Foto: Marjaana Kytö/ Sveriges Radio Sisuradio

De flesta elever i grundskolan som läser något av de nationella minoritetsspråken som modersmål får endast en timmes undervisning eller mindre i veckan. Det visar en enkät som Sisuradio har riktat till alla Sveriges kommuner. Resultaten upprör forskare.

Sisuradios enkätundersökning visar att de flesta kommuner som har undervisning i minoritetsspråken, exempelvis samiska, romani eller finska, erbjuder 50-60 minuter undervisning i veckan. Men kortare lektioner än så är också vanliga. Detta är långt ifrån experternas rekommendationer.

En timme i veckan räcker inte

Linnea Henriksson är tolv år och bor i Luleå. Hon är en av dem som läser meänkieli, tornedalsfinska, i skolan och får en timme i veckan.

För Linnea var det självklart att hon ville lära sig meänkieli.

Det blir roligare om jag kan förstå vad mina föräldrar och alla andra säger när vi är med släkten och hos min mormor och morfar.

Det blev möjligt för Linnea och många fler att studera meänkieli som modersmål när skollagen ändrades i somras. Nu får alla elever från de nationella minoriteterna, det vill säga romer, samer, tornedalingar, sverigefinnar och judar läsa sina språk i grundskolan även om de inte kan språken sen tidigare och även om deras föräldrar inte pratar språket.

Luleå har nu för första gången en heltidsanställd lärare i meänkieli, eftersom eleverna har blivit fler efter lagändringen. 

Men läraren Roland Jatko känner sig uppgiven eftersom eleverna får enbart 60 minuter undervisning i veckan.

– En timme räcker inte för att lära sig språket. Men det som jag kan göra är att skapa och upprätthålla intresset för språket, säger Roland Jatko.

Europarådet rekommenderar mer

Sverige har i internationella konventioner förbundit sig att säkerställa undervisning i de nationella minoritetsspråken. 

Men enligt Jarmo Lainio som är professor vid Stockholms universitet och som sitter i Europarådets expertgrupp för minoritetsspråken, en grupp som bevakar att Sverige följer de internationella konventionerna, lever Sverige inte upp till de internationella rekommendationerna.

– Det räcker inte med en timmes undervisning i veckan. Europarådet rekommenderar fyra till fem timmars undervisning i de nationella minoritetsspråken per vecka, säger Lainio.

Tre till fyra timmar är väl någon slags minimum som man kan acceptera som godkänt. Sverige ligger alltså på den absoluta bottennivån i Europa.

”Många romer har förlorat sitt språk”

I Göteborg får eleverna som läser de nationella minoritetsspråken 80 minuter undervisning per vecka. Enligt Sisuradios enkätundersökning är det ovanligt mycket.

Niondeklassaren Leonardo Wisniewski som läser romani chib som modersmål i Göteborg tycker ändå att 80 minuter i veckan är för lite.

– Jag skulle vilja ha mer undervisning. För mig är det viktigt att kunna språket för jag vill lära mina barn romani och jag vill att de i sin tur ska kunna föra det vidare till sina barn, säger Leonardo.

Vårt språk är unikt och många romer har förlorat sitt språk. Jag vill att språket ska leva vidare i min familj.

Sisuradios enkät skickades till alla Sveriges kommuner. 248 av landets 290 kommuner svarade inom svarstiden, alltså 86 %.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".