Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Mari Lindgren ja Veli-Pekka Karvonen ja heidän lapsensa Ebbe
1 av 2
"Jag försöker naturligtvis tala så mycket finska som möjligt med mina barn", säger Veli-Pekka Karvonen. Här med Mari Lindgren och sonen Ebbe. Foto: Veronica Karlsson / Sveriges Radio Sisuradio
Grafik: Minspråk Undervisning i romani minuter per elev och vecka
2 av 2
Sisuradios kartläggning visar att många kommuner helt saknar undervisning på romani chib. Foto: Illustration: Susanne Lindeborg/Sveriges Radio
#MinSpråk

Lärarbrist en förklaring till utebliven undervisning

"Det är frustrerande"
1:34 min

Nästan hälften av Sveriges kommuner erbjuder inte undervisning i finska, enligt Sisuradios enkät. Många anger lärarbrist som orsak. Så även Tranemo i Västra Götaland där Veli-Pekka Karvonens dotter väntar på att få läsa språket. 

Veli-Pekka Karvonen får uppleva lärarbristens följder på nära håll.

Karvonens äldsta dotter började skolan i Tranemo det här läsåret och enligt den nya skollagen har hon rätt till undervisning i finska, men i kommunen finns ingen lärare.

– Det verkar inte som att någon lärare är på kommande och enligt mig anstränger sig skolan inte heller tillräckligt för att hitta någon lärare, säger Veli-Pekka Karvonen.

Tranemo kommun skriver i Sisuradios enkät att det är mycket svårt att få tag på lärare i minoritetsspråken, men att kommunen "jobbar på det".


Hallstahammar, Uddevalla...

86% av Sveriges kommuner svarade på Sisuradios enkät om modersmålsundervisningen i de nationella minoritetsspråken.

Nästan hälften av de kommunerna, 118 kommuner, erbjuder inte undervisning i finska.

I vissa kommuner finns inte elever som önskar undervisning, men många anger också lärarbrist som orsak.

Bland de kommuner där undervisning ställts in på grund av svårigheter att hitta lärare finns även stora sverigefinska kommuner, så som Hallstahammar och Uddevalla.

Ett nationellt problem

Även i de andra nationella minoritetsspråken ställs undervisning in på grund av lärarbrist.

Borås saknar till exempel en lärare i romani chib.  

– Det här är ett nationellt problem, konstaterar Stefan Eriksson, som är rektor för centrum för flerspråkigt lärande i Borås.

Rekryteringen av nya modersmålslärare innebär enligt honom ett gediget grävande, och i många fall är det nästan omöjligt att hitta en legitimerad lärare med lärarutbildning och formell kompetens.

Vi har väldigt få sökande och deras kompetens ligger sällan på den nivån vi önskar. Många av våra sökande har inte ens gymnasiekompetens.

Legitimation är inget krav

Enligt den nya skollagen får endast legitimerade lärare ansvara för utbildningen och betygsätta eleverna.

De nya kraven gäller dock inte modersmålslärare, eftersom de ofta saknar formell kompetens.

För till exempel romer försvåras situationen ytterligare eftersom romska barn under en lång tid inte fick gå i svensk skola, och utbildningsnivån inom gruppen är fortfarande ganska låg.

Eriksson anser trots allt att behörighetskraven borde gälla även modersmålslärare, eftersom han tror att det skulle innebära att staten skulle vara tvungen att starta nya utbildningsprogram.

– Modersmålslärarna är myndighetsutövare eftersom de får sätta betyg, och då måste vi kräva att lärarna har den kunskapen som krävs för att kunna genomföra denna uppgift på ett adekvat sätt.

Kompetenta lärare skulle också locka flera barn till modersmålsundervisningen, tror Eriksson.

– Om mitt barn ska delta i en eftermiddagsverksamhet måste aktiviteten hålla en viss nivå. Annars kan det kvitta, och nivå upprätthålls med hjälp av kompetenta lärare.

Svårt att upprätthålla språket utan undervisning

För Veli-Pekka Karvonens familj kan lärarbristen innebära att finskan försvinner från familjen, för utan skolundervisning vilar hela ansvaret på Veli-Pekkas axlar.

Jag försöker naturligtvis tala så mycket finska som möjligt med mina barn, vi tittar på finska filmer med mera, men jag märker att deras språkkunskaper försämras hela tiden.

Familjen besöker släktingar i Finland med jämna mellanrum och Karvonen märker att barnen ibland har svårt att kommunicera med sina kusiner.

– För mig är det mycket svårt att lära min dotter finska ensam och det innebär att språket försvinner sakta men säkert.


Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".