Lektion i finska i Södertälje. #minspråk
Lektion i finska i Södertälje. Foto: Karin Wirenhed/Sveriges Radio Ekot
#MinSpråk

Stora brister i barnens rätt till sitt nationella minoritetsspråk

Rapport: Barnens rättigheter uppfylls inte (ljud på finska)
1:42 min

Kommunerna kan inte erbjuda barn deras lagstadgade rätt till sitt nationella minoritetsspråk, vilket kan ha långtgående konsekvenser för språkens framtid i Sverige. Det här framkommer i Länsstyrelsens och Sametingets årliga rapport.

Sametinget och länsstyrelsen lämnar årligen in en lägesrapport till regeringen över de nationella minoriteterna och minoritetsspråken.

Årets rapport fokuserar på barnens rätt till sitt minoritetsspråk inom förskola, förskoleklass och skola. Den bygger bland annat på intryck från föräldrar som ingått i en referensgrupp, intervjuer med kommuntjänstemän och enkäter till landets kommuner.

 – Vi ser att det råder stora brister ute i landets kommuner vad gäller barns rätt till sitt minoritetsspråk. I många kommuner har man fortfarande inte förstått den särskilda ställning som de nationella minoriteterna har.

Möts av nonchalanta attityder

Okunskapen märks till exempel i att föräldrar som försöker se till att deras barn ska få stöd i sitt minoritetsspråk i skolan och förskolan möts av nonchalanta attityder.

 - Ibland tipsar föräldrarna till exempel om pedagoger som kan språket, men möts av nonchalanta svar, till och med motstånd. De kan få svar som tyder på att personalen eller kommunala tjänstemän helt enkelt inte har kunskap om vad de bör erbjuda till de nationella minoriteterna, säger Lidstone.

Detta kan ha långtgående konsekvenser. 

Barnen får inte de rättigheter de borde ha och lär sig kanske inte språket så bra att de kan föra det vidare till nästa generation. Det kan också ha effekter på samhället i stort på så sätt att språken inte lever vidare i Sverige. 

Bättre i förvaltningskommuner

I kommuner som ingår i det så kallade förvaltningsområdet för finska, meänkieli eller samiska, med andra ord kommuner som beslutat att garantera och utöka de nationella minoriteternas rättigheter inom kommunen, är läget bättre men också i de här kommunerna förekommer brister.

I dessa kommuner har barnen till exempel rätt till förskoleverksamhet helt eller delvis på minoritetsspråken.  

Mycket hänger på enskilda tjänstemän

I rapporten till regeringen konstaterar myndigheterna att barnens möjlighet att få tillgång till sitt språk i dagsläget är beroende av enskilda lokalpolitikers eller tjänstemäns intresse för frågorna och deras tolkningarna av lagar och regler.

Lagarna bör därför förtydligas, anser Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm.    

Mängden modersmålsundervisning varierar till exempel mellan olika kommuner, därför är behovet av tydliga nationella riktlinjer stort. Vi föreslår att regeringen överväger att införa ett minimikrav på undervisningstiden.  

Andra åtgärder som Sametinget och Länsstyrelsen föreslår till regeringen:

  • Diskrimineringslagen bör omfatta minoritetsspråken.
  • Lärarutbildningen måste stärkas.
  • Skolverket bör genomföra kompetenshöjande åtgärder i kommunerna.

Hela rapporten kan du läsa här

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".