Riksdagshuset och sverigefinsk flagga
Många löften återstår att förverkliga. Foto: Kaarina Wallin & Anni Emilia Alentola / Sveriges Radio Sisuradio

Ett år kvar till valet – Har finskans ställning i Sverige förbättrats sedan hösten 2014?

Partiledarnas löften: Mer undervisning, fler lärare, mera pengar
3:40 min

Inför riksdagsvalet 2014 frågade Sisuradio alla riksdagspartiers partiledare hur de ville förbättra finskans ställning i Sverige – framför allt på utbildningsområdet. Vad lovade partiledarna? Och har löftena infriats? Se listan här.

På finska: Vuosi vaaleihin – onko suomen kielen asema Ruotsissa parantunut syksyn 2014 jälkeen?

Partiledarnas viktigaste löften inför riksdagsvalet 2014 – har de förverkligats?

1. Införa fjärrundervisning för att möjliggöra undervisning i minoritetsspråken.  

VEM LOVADE? Stefan Löfven (S) och Annie Lööf (C).  

HAR LÖFTET INFRIATS?

JA.

Skollagen ändrades år 2016 så att fjärrundervisning blev tillåtet. Det är dock fortfarande oklart hur många elever som fjärrundervisas i finska.
   

2. Att öka mängden modersmålsundervisning i minoritetsspråken.

VEM LOVADE? Jonas Sjöstedt (V) och Åsa Romson (MP).

HAR LÖFTET INFRIATS?

NEJ.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har tillsatt en utredning som ska se över frågan. Utredaren, professor Jarmo Lainio, ska presentera sina förslag i november 2017.

Vänsterpartiet har inte motionerat om att öka undervisningstiden i minoritetsspråken under den här mandatperioden.  
 

3. Att utöka ämnesundervisningen på minoritetsspråken genom att tillskjuta resurser till detta ändamål.

VEM LOVADE? Åsa Romson (MP).

HAR LÖFTET INFRIATS?

NEJ.

I Göteborg har ämnesundervisningen på finska upphört efter att den Sverigefinska skolan lades ner. Efter hösten 2014 har ämnesundervisning på finska i de kommunala skolorna startats endast i Haninge. Några särskilda medel för detta har inte tilldelats.    

Frågan om ämnesundervisning på minoritetsspråken behandlas i den utredning som utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) tillsatt. Utredaren, professor Jarmo Lainio, ska presentera sina förslag i november 2017.  

4. Att öka budgetposten för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken i statens budget med 40 miljoner kronor årligen.

VEM LOVADE? Åsa Romson (MP).

HAR LÖFTET INFRIATS?

NEJ.

I höstbudgeten 2014 gav regeringen 6 miljoner mer till minoritetspolitiken, framför allt för att få in fler kommuner i finskans förvaltningsområde. 

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2018 att budgetposten för den nationella minoritetspolitiken ökas med 20 miljoner kronor årligen från och med 2018, dvs med hälften av den utlovade höjningen.

I samma höstbudget föreslår regeringen till exempel en höjning av anslaget för att stödja samernas och de övriga nationella minoriteternas kulturverksamhet med 10 miljoner samt en rejäl höjning av Sametingets anslag, men dessa anslag finns under andra budgetposter än den ordinarie posten för minoritetspolitiken.

Regeringen har även satsat pengar på behörighetsgivande utbildning för lärare i meänkieli, samiska och romani chib, till exempel 1,2 miljoner kronor i höstbudgeten 2016.

5. Finska språkets förvaltningsområde ska utvidgas så att det täcker hela landet.

VEM LOVADE? Jonas Sjöstedt (V) och Åsa Romson (MP).

HAR LÖFTET INFRIATS?  

NEJ.  

Regeringen och minoritetsminister Alice Bah Kuhnke (MP) stoppade utvidgningen av förvaltningsområdena hösten 2015 i avvaktan på en revidering av minoritetslagen. Under drygt två års tid kunde inte kommuner som frivilligt ville ansluta sig till finskans förvaltningsområde komma med.

I september 2017 meddelade minoritetsminister Alice Bah Kuhnke att regeringen åter börjar ta in nya, frivilliga kommuner i förvaltningsområdena från och med år 2018 och budgeterade pengar för detta i sin budget för 2018.

Vänsterpartiet har inte motionerat under den här mandatperioden om att utvidga finskans förvaltningsområde till hela Sverige.

Finskans förvaltningsområde täcker nu 59 kommuner, dvs i det ingår ca 20% av Sveriges kommuner.
 

6. Att förbättra tillgången till lärare i minoritetsspråk.

VEM LOVADE? Fredrik Reinfeldt (M) och Jan Björklund (L).

HAR LÖFTET INFRIATS?  

JA OCH NEJ.  

Olika universitet och högskolor fick redan innan valet 2014 i uppdrag av regeringen att bygga upp ämneslärarutbildningar i finska, samiska, meänkieli och romani chib.

Ämneslärarutbildningen i finska startades hösten 2014. Programmet för modersmålslärare i finska lades ner hösten 2017 på grund av för litet studentantal, men utbildningen för lärare i finska finns kvar under andra former. En översyn av hela ämneslärarutbildningen pågår nu i Sverige.

Regeringen har även gett Skolverket i uppdrag att erbjuda behörighetsgivande utbildning/vidareutbildning till lärare i meänkieli, samiska och romani chib. (Utförs på uppdrag av olika universitet/högskolor). I denna uppdragsutbildning har sammanlagt 63 studenter deltagit.      

Trots dessa satsningar på utbildning har inte bristen på lärare i finska och finskspråkiga lärare lättat nämnvärt.

Liberalerna har i riksdagsmotioner berört frågan om åtgärder för att öka antalet lärare i minoritetsspråk. Moderaterna har inte lämnat in motioner om att åtgärda bristen på lärare i minoritetsspråk den här mandatperioden.  

7. Att underlätta grundandet av minoritetsspråkiga skolor.

VEM LOVADE? Göran Hägglund (KD) sade i Sisuradios partiledarintervju att ” Visar det sig att det finns onödigt krångliga regler eller sådant som är till besvär onödigtvis för den som vill starta en friskola, så är det klart att vi ska ta bort sådana brister, men det är upp till den som möter sådana brister att berätta vilka de är.

HAR LÖFTET INFRIATS?

NEJ.  

Inga förslag har lämnats om särskilda regler för skolor med undervisning på minoritetsspråk. Kristdemokraterna har inte heller lämnat in motioner om detta under den här mandatperioden.   

8. Satsningar på samisk kultur och forskning om det samiska kulturarvet.   

VEM LOVADE? Jimmie Åkesson (SD).

HAR LÖFTET INFRIATS?

Är på gång att infrias.

Sverigedemokraterna har i motioner i riksdagen föreslagit satsningar på bl a samiska kulturinstitutioner.

Regeringen anslår i sin budgetproposition för 2018 tio nya miljoner årligen till samernas och de nationella minoriteternas kulturverksamhet.

Samemuséet Ájtte i Jokkmokk får därutöver en anslagsförstärkning med en miljon kronor årligen från och med 2018.

Artikeln har uppdaterats 21.9.2017 med de förslag som framgår av regeringens höstbudget.

 

 

Hur gjorde vi listan?

  • Vi gick igenom vilka konkreta löften riksdagspartiernas partiledare gav i Sisuradios partiledarintervjuer inför valet 2014.

  • Vi kontrollerade om dessa löften har förverkligats.

  • Om löftet inte hade förverkligats och partiet bakom löftet tillhör oppositionen, kontrollerade vi också om partiet lagt motioner i frågan i riksdagen under den här mandatperioden.

  • För regeringspartiernas (S+MP) del utgick vi ifrån att de har möjlighet att förverkliga sina löften eller i alla fall lämna propositioner i frågorna till riksdagen.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".