Kollaasi: vasemmalla Jarmo Lainio, oikealla koululuokka
1 av 2
Foto: Sari-Anna Söderman/Sisuradio ja Jonas Ekströmer/TT
Jarmo Lainio Gustav Fridolin
2 av 2
Professor Jarmo Lainio överlämnar förslaget till utbildningsminister Gustav Fridolin Foto: Sari-Anna Söderman & Katarina Höije / Sveriges Radio
Finnblicken

Regeringens utredare Jarmo Lainios nya förslag ska rädda minoritetsspråken i Sverige

1:08 min

Den 15 november överlämnades utredningen Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk till utbildningsminister Gustav Fridolin.

På finska: Jarmo Lainion kolme tärkeintä ehdotusta vähemmistökielten opetuksen parantamiseksi

Europarådet har i femton år kritiserat Sverige när det gäller undervisningen i de nationella minoritetsspråken. Enligt Europarådet erbjuder den svenska skolan varken tillräckligt med modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken eller tvåspråkig undervisning.

Jarmo Lainio, professor i finska vid Stockholms universitet och minoritetsspråksexpert är utsedd till regeringens utredare för att bland annat föreslå åtgärder för att öka tillgången till undervisning i de nationella minoritetsspråken.

Lainios viktigaste punkter i förslaget är följande:

  1. Ett nytt skolämne bör grundas – nationellt minoritetsspråk. På så sätt skiljer man på minoritetsspråkens modersmålsundervisning från modersmålsundervisning i andra språk.
  2. Undervisningen i minoritetsspråken blir en del av timplanen.

  3. Undervisningen bör vara minst 3 timmar i veckan, gäller i hela landet.

Jarmo Lainio presenterar även ett förslag på hur man kan genomföra tvåspråkig undervisning på minoritetsspråken. Situationen är enligt honom svår – idag finns det tvåspråkig undervisning, alltså ämnesundervisning på minoritetsspråken, bara på en handfull skolor i Sverige.

– När det gäller lärarutbildningen men också den tvåspråkiga utbildningen behövs åtgärder både på lång och kort sikt. Situationen måste omvärderas, säger Jarmo Lainio.

Lainio betonar också att det måste finnas en obryten utbildningskedja, dvs det bör vara möjligt att läsa ett språk hela vägen från förskolan till att man nått högskolenivå.

Gymnasieundervisningen i minoritetsspråken fungerar just nu inte alls.

Lainio hänvisar till statistik där det framkommit att bara 1-5 procent av de som läser ett minoritetsspråk fortsätter med språkstudierna i gymnasiet.

Läseåret 2019/2020 i sikte 

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) välkomnar de nya reglerna i Jarmo Lainios utredning.

– Förslagen i utredningen är att man inför nya regler som gäller från läseåret 2019/2020 och då ska rättigheterna vara på plats, säger Gustav Fridolin.

Enligt Lainio kommer det hela att kosta upp emot 100 miljoner.

Fridolin tror att saken kommer att framskrida även efter valet 2018.

– Beredningen pågår innan valet. Jag hoppas att det inte finns politiska skiljaktigheter och att man vill göra det här oavsett vilket parti man tillhör, säger Gustav Fridolin.

De erkända nationella minoritetsspråken i Sverige är finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista