FINLAND 1944 - Evakuering av Karelen och Porkala under fortsättningskriget mellan Finland och Sovjetunionen
1 av 2
Under fortsättningskriget mellan Finland och Sovjetunionen evakuerades stora delar av Karelen. Foto: SCANPIX SWEDEN

Finland återupplivar karelskan

Lyssna på finska: "Karelska har alltid behandlats med misstänksamhet"
0:09 min

Efter andra världskriget har antalet människor som pratar karelska minskat. Men nu har språket fått ett uppsving av de yngre generationerna.

På finska: Karjalan kielellä synkkä historia Suomessa

I en nyutgiven bok av Anneli Sarhimaa som är professor i språkvetenskap diskuteras karelskans nuvarande situation och dess historia.

Karelska eller Karjalan kieli är ett östersjöfinskt språk inom den uraliska språkfamiljen som har talats i Finland sen urminnes tider.

Men efter de finska krigen, före och under andra världskriget, har antalet människor som pratar karelska minskat kraftigt då delar av Karelen togs över av Ryssland.

Nyvunnen kärlek

Trots den grymma historian har Finland fortfarande tiotusentals karelska talare och språket har fått ett uppsving då de yngre generationerna väljer att tala det med varandra.

En av dem är Ari Burtsoff från Helsingfors som har gjort karelskan till sitt modersmål.

Hans släkt kommer från Gräns-Karelen, ett område som blev ryskt efter kriget. Släkten flyttade med andra karelska människor över till nuvarande Finland.  

Förutom att de förlorade sitt ursprungliga hem förlorade de även språket, och hemma hos familjen Burtsoff talade man alltid finska. Det var i vuxen ålder som Ari fann ett intresse för sin bakgrund och lärde sig karelska. 

Jag anser mig själv vara tvåspråkig. Om någon frågar mig på till exempel en arbetsintervju så säger jag att mitt modersmål är karelska.

Historiskt hat

Karelskan räknas idag som ett eget språk. Historiskt har dock karelskan i vissa perioder räknats som en dialekt av finskan, till exempel av politiska rörelser som velat förena traditionellt karelskspråkiga områden med Finland. 

Trots ett uppsving för språkanvändandet har rysshatet och bilden av Finland som ett homogent land fortsatt vara anledningar som förminskat karelskan i landet. Det säger språkvetenskapsprofessorn Anneli Sarhimaa.

– Karelskan har alltid fått möta motstånd och kopplats till ett visst rysshat. 

Man har tänkt på Finland som ett homogent land och i den självbilden har inte karelskan fått plats.

Karelska talas i Sverige

Språket talas även i Sverige, hit många historiskt sett har kommit vid olika tidpunkter.

– Under den stora flytten under 1950 och 1960-talen kom det karelska människor till Sverige. Men även innan det från ryska Karelen, säger Sarhimaa.

Tiotusentals ryska kareler flyttade till Finland under självständighetsperioden, men många av dem fortsatte mot Sverige. De var rädda för att bli utvisade tillbaka till Ryssland. 

Det finns fortfarande samhällen där man talar karelska i Sverige.

Kultur förs vidare

Enligt Anneli Sarhimaas beräkningar talar eller förstår minst 30 000 finländare karelska, och i Ari Burtsoffs familj växer en ny karelsk generation.
Hemma talar han karelska med sin treåriga son och sexåriga dotter.

En fattig man har inte mycket arv att lämna förutom språk och kultur.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".