Svenska litterataursällskapet frågar: Finlandssvenska i Sverige - hur fungerar det? Foto:SLS
Finnblicken

Svenskarna använder superlativer, finlandssvenskarna är formellare

Lyssna på finska: "Finns inga formella hälsningsfraser i Sverige"
1:39 min

Svenskar och finlandssvenskar pratar samma språk, men kan ändå ha svårt att förstå varann. Ett forskningsprojekt ska ta reda på varför.

Svenskan är ett pluricentriskt språk, vilket betyder att det talas i flera länder än ett. De största pluricentriska språken i Europa är engelska, tyska och franska.

När ett språk talas i flera länder, är det naturligt att kommunikationen sker på olika sätt, även om det är frågan om samma språk.

Ett mångårigt forskningsprojekt mellan universiteten i Stockholm, Helsingfors, Åbo och Göteborg ska ta reda på varför sättet att kommunicera skiljer sig mellan Sverige och Finland, hurdana skillnaderna är och vad de kan leda till.

Jan Lindström är professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet och är en av forskarna i projektet.

Varför missförstår vi varann, trots att vi pratar samma språk? Och då menar jag inte att man genast hör skillnad på accent eller ordförråd, utan skillnaden mellan hur saker sägs.

Med andra ord är det inte frågan om att svenskarna säger övergångsställe medan finlandssvenskarna använder skyddsväg.

Forskarna har observerat vardagssituationer i de båda länderna, exempelvis hur man hälsar eller köper en biljett, och lagt märke till tydliga skillnader. Det svenska samhället är mindre formellt än det finska, vilket syns i tilltal och hälsningsfraser.

– I Sverige finns det ju inget alternativ till "du" till exempel, och inga andra sätt att hälsa på än "hej" eller "tjena". Finlandssvenskarna kan ännu i någon mån säga "goddag".

Toppen eller joo

I Sverige använder man mer superlativer än finlandssvenskarna gör. I praktiken använder svenskarna ord som jättebra, toppen, lysande, strålande, kanon. Finlandssvenskarna ger uttryck för samma saker med orden bra, fint, kiva eller finemang.

Som finlandssvensk har Jan Lindström lärt sig hur det är bäst att kommunicera i Sverige.

– Om du ger uttryck för ditt engagemang utan tillräckligt mycket energi, kan folk tolka det som att du egentligen inte är nöjd. I Sverige ska man alltid komma ihåg att vara lite på plussidan, använda "absolut" och sådana ord. I Finland kan räcka med "joo" eller "hmm", säger Lindström.

Forskningsprojektet ska vara klart år 2020.

Journalismimme perustana on uskottavuus ja puolueettomuus. Sveriges Radio on riippumaton poliittisista, uskonnollisista, taloudellisista, julkisista ja yksityisistä intresseistä.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".