Urho Kekkonen, en skallig man med glasögon
Kekkosen aikana presidentillä oli valtaa huomattavasti enemmän kuin nykyään. Foto: TT

Mer eller mindre makt åt presidenten i Finland?

Lyssna på finska: "Regeringen kan sköta det presidenten sköter nu"
0:19 min

Flera inflytelserika personer i landet har krävt att man ska ge presidenten mer befogenheter. Men man får inget medhåll av forskarna.

Under de senaste två decennierna har presidentens makt minskat avsevärt i Finland. 

I en grundlagsförändring som gjordes 2012 begränsades presidentens befogenheter enbart till utrikespolitiska frågor, som nu sköts tillsammans med regeringen. 

Men nu har det börjats höjas röster som kräver att presidenten ska få mer befogenheter. Bland dessa röster finns en av nordens mäktigaste företagsledare Björn Wahlroos och Sannfinländarnas presidentkandidat Laura Huhtasaari.

Tapio Raunio från Tammerfors universitet är forskare inom politik. Han säger att en djup besvikelse i politiken är ett bakomliggande skäl till dessa krav. 

– Medborgarna är trötta på att det aldrig tas några beslut, sen ses politiker också ofta som korrupta och partier som tröga. På så vis lägger folk sin tro på enskilda personer och starka ledare.

Hellre mindre makt än mer

I forskarkretsar får tanken om ökade befogenheter inte stöd. Där är man snarare av den meningen att presidentens makt och befogenheter borde minskas ännu mer. Det säger även Tapio Raunio: 

– Utrikes och försvarspolitiken skulle helt och hållet kunna skötas av regeringen.

Men då ställer man sig frågan om några direkta (president)val ens är nödvändiga

Presidentvalen i Finland hålls den 28:e januari 2018

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".