Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Skolinspektionen anklagas för att medverka till att barn blir utan språkstöd

Julkaistu onsdag 29 november 2017 kl 15.00
Skolinspektionen: "Jättetråkigt, men lagstiftningen är otydlig"
4:51 min
Seinällä viiden maan liput joiden alla lukee tervetuloa eri kielillä.
Skyltar och enstaka ord i stället för språkkunnig pedagog, lyder kritiken. Foto: Jukka Painilainen/ Sveriges Radio Sisuradio

Minoritetsorganisationer och föräldrar oroas av kommuners beslut att sluta använda sig av modersmålspedagoger i förskolan. Även Skolinspektionen får en släng av kritiken.

Suomeksi: Syytös: Skolinspektionen saa kunnat luopumaan äidinkielenpedagogeista - lapset jäävät ilman kielitukea

Flera kommuner har slutat att använda sig av särskilda modersmålspedagoger i förskolan. 

Vissa kommuner, så som Lund, ersätter modersmålspedagogerna exempelvis med att svenskspråkig personal ska lära sig några ord på barnens språk och med tekniska hjälpmedel. 

"Hotar språkens överlevnad"

Det hotar minoritetsspråkens överlevnad, menar Svenska Tornedalingars Riksförbund.

– Det här handlar ju om språk som blivit marginaliserade och där barnen behöver ett specifikt språkstöd för att språken ens ska kunna leva vidare, säger förbundets verksamhetsledare Maja Mella.  

Hänvisar till Skolinspektionen

Efter flera fall av händelser där barn från de nationella minoriteterna blivit av med sina språkkunniga pedagoger undersökte förbundet vad trenden beror på.

Enligt verksamhetsledare Maja Mella hänvisade kommunerna till rapporter och beslut från Skolinspektionen. 

– Vissa kommuners tjänstemän hänvisade till Skolinspektionens rapport om förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. De hade förstått det som att så här ska man arbeta även med minoritetsspråken.

Kommuner har även hänvisat till andra granskningar av Skolinspektionen. 

Forskare: Ingen språkutveckling utan språkkunniga

Professor emerita Leena Huss är minoritetsspråksforskare som nyligen studerat flerspråkig förskoleverksamhet på svenska förskolor.

Även hon har uppmärksammat trenden med modersmålspedagogerna och tycker att den är problematisk.

Framför allt är hon oroad över fallen där modersmålspedagogerna ersätts med att förskolornas ordinarie personal, enbart svenskspråkig sådan, ska stödja barnens språkutveckling t.ex. genom att lära sig några ord på barnens språk eller via tekniska hjälpmedel.

– Det man då kan åstadkomma är ju en rent symbolisk språkanvändning som kan bidra till positiva attityder.

Men för att kunna medverka till att barnet utvecklar sitt språk, så som det står i skollagen att barnen ska få göra, behövs vuxna som kan språket i förskolan.

Leena Huss fördömer kommuners beslut att göra sig av med språkpedagoger.

– Många barn och familjer har haft stor nytta av det här stödet och är väldigt olyckliga nu när pedagogerna tagits bort från många kommuner.

Skolinspektionen: "Jättetråkigt"

Skolinspektionen beklagar om familjer känner sig missnöjda.

Jag tycker att det är jättetråkigt om våra granskningar leder till att man uppfattar att det blivit sämre för barnen. Det är ju verkligen inte meningen.

Lagergren framhåller dock att nuvarande reglering ger kommunerna och förskolorna rätt fria händer med modersmålsstödet.

– Skollagstiftningen ger väldigt stora friheter att organisera verksamheten till de som står barnen i förskolan närmast.

Hur kan det komma sig att kommuner verkar tolka era granskningar så att det är så här de ska arbeta?

– I några fall har vi kritiserat att modersmålsstödet har varit en verksamhet vid sidan av den ordinarie verksamheten. Så är det inte tänkt att vara. Språkstödet ska vara något som genomsyrar hela verksamheten, förklarar Tommy Lagergren.

Han vill dock göra ett förtydligande.

– Det är självklart att man också kan ge barn extra stöd vid enstaka tillfällen, så länge som de språkstödjande arbetssätten genomsyrar verksamheten.

Nya förslag välkomnas

På regeringens bord finns nu två utredningar som föreslår förtydliganden i skollagstiftningen för de nationella minoritetsspråkens del.

Till exempel föreslår Jarmo Lainio i den utredning som lämnats till utbildningsminister Gustav Fridolin att nationella minoritetsspråk ska bli ett eget begrepp och få en särställning även inom förskolan.

– Jag välkomnar sådana förtydliganden. Alla vinner på att det blir tydligt vilka rättigheter man har, säger Skolinspektionens biträdande generaldirektör Tommy Lagergren.

Just när det gäller minoritetsspråk tror jag att det vore bra om man reglerade de rättigheterna vid sidan av andra modersmål, också när det gäller modersmålsstöd och språkstödjande arbetssätt i förskolan.

– Det är också lättare för oss att granska verksamheten när det tydligt framgår vilka krav vi kan ställa på den som är ansvarig. Och på samma sätt är det bättre för de som ordnar verksamheten, om det tydligt framgår vad lagstiftaren har tänkt sig och kräver.

Journalismimme perustana on uskottavuus ja puolueettomuus. Sveriges Radio on riippumaton poliittisista, uskonnollisista, taloudellisista, julkisista ja yksityisistä intresseistä.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".