Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Finnblicken

Kaos i Europa blev Finlands chans till självständighet

Publicerat onsdag 6 december 2017 kl 08.33
Lyssna på finska: Självständigheten kom som en överraskning för alla.
(0:32 min)
Finlands självständighetsförklaring.
1 av 3
Finlands självständighetsförklaring. Foto: Riksarkivet
Svartvit bild med Finlands flagga hissad på senatens tak.
2 av 3
Finlands flagga hissas på senatens tak. Den blev officiell flagga den 29.5.1918. Foto: Timiriasew Ivan/Helsingfors stadsmuseum
Historijoitsija ja kirjailija Teemu Keskisarja
3 av 3
Historijoitsija ja kirjailija Teemu Keskisarja. Foto: Hanna Weselius (WSOY)

Somligas motgång blir andras framgång. En revolution i Ryssland och ett världskrig i Europa ledde till att ingen hann bry sig när lilla Finland förklarade sig självständigt.

På finska: Kaaos Euroopassa ja Venäjällä antoi Suomelle mahdollisuuden itsenäistyä sata vuotta sitten

Finlands självständighet hade aldrig blivit verklighet under andra förutsättningar eller en annan tid, menar den finska historikern Teemu Keskisarja.

Ett fullständigt splittrat Ryssland och en kontinent i krig var avgörande faktorer, men Teemu Keskisarja säger att självständighetsförberedelserna påbörjades redan under 1800-talet. Det var då den finska nationalismen och kulturen började formas och ett språkligt nationellt finskhetsvurmeri skapade den fennomanska rörelsen. Finland fick bland annat sitt första finska litteratursällskap som gav ut det finska nationaleposet Kalevala på 1830-talet.

– Innan rörelsen fick fotfäste var det främst svenska och lite ryska som talades i offentliga sammanhang. Det innebar att den finskspråkiga delen av befolkningen konsekvent uteslöts.

I och med fennomanin blev hela den finska befolkningen en del av landet.

Självständigheten överraskade alla

Hundra år efter självständigheten är det svårt att föreställa sig en annan verklighet, men spolar man tillbaka ett sekel var det ingen i varken Finland eller resten av världen som förväntade sig en självständighetsförklaring, säger historikern Teemu Keskisarja.

– Förhållandet till Ryssland kan jämföras med dagens EU-samarbete. Ingen i Finland trodde att landet skulle klara sig ekonomiskt utan Ryssland

I februari 1917, då den ryska revolutionen började, var det nog ingen finländare som förväntade sig att landet skulle lämna in en självständighetsförklaring samma år.

Oktoberrevolutionen i Ryssland, då bolsjeviker tog makten, påskyndade ändå självständighetsplanerna i Finland, konstaterar Teemu Keskisarja. Finland hade antagligen godkänt ett borgerligt eller socialdemokratiskt styre, men en kommunistisk stat ville Finland inte bli en del av, menar Keskisarja.

1917 var Finland ett mycket fattigt och demokratiskt instabilt land, men i många avseenden var landet ändå redo att bli självständigt.

– Finland hade en stabil ekonomi, ett eget banksystem och järnvägsnät. Det fanns också industri och export. Dessutom hade Finland ett eget folkbildningsväsen och en kulturell utveckling som stod på egna ben.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".