Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

"Sverige är Sverige och här talar vi svenska!"

Publicerat onsdag 3 januari kl 12.00
Lyssna på finska: "Sverige är Sverige och här talar vi svenska!"
(29 min)
Paavo Vallius, Barbro Westerholm, Heikki Talvitie, Anders Ljunggren, Carl Bildt ja Ruostin lakikirja
1 av 2
Foto: Pirjo Hamilton/SR Sisuradio, Anders Wiklund/TT (bilderna är beskurna). Kollage: Virpi Inkeri/SR
Suomen ja Ruotsin lippuja ja lapsia.
2 av 2
Foto: Leif R Jansson/TT

En radiodokumentär om det politiska tonläget när Sverige utredde frågan om nationella minoriteter på 1990-talet.

På finska: "Ruotsi on Ruotsi ja täällä puhutaan ruotsia"

Finnar har bott i Sverige åtminstone från kung Gustav Vasas tid. I norra Sverige har man talat finska sedan urminnes tider. Samer överlevde istiden i Nordnorge. Judar och romer har bott i Sverige i hundratals år.

Vilka folkgrupper var historiska minoriteter och vilka språk  minoritetsspråk? Det var frågor som utreddes i tre kommittéer och under tre regeringar.

I dokumentären intervjuas f.d. statsminister Carl Bildt, f.d. ambassadör Heikki Talvitie, Estlands Sverige ambassadör Anders Ljunggren, riksdagsledamoten Barbro Westerholm och f.d. riksdagsman Paavo Vallius. Alla medger att språkfrågan har varit svår i Sverige.

Minoritetsfrågan aktualiserades även i Sverige när Europas gränser ritades.

Europas gränser ändrades efter Sovjetunionens kollaps

Berlinmuren hade fallit och de baltiska staterna och flera gamla gränsstater till Sovjetunionen utropade sig självständiga i början av 1990-talet. I dessa länder fanns minoriteter som hade levt under förtryck i decennier. Det uppstod en ny säkerhetspolitisk situation i ett nytt Europa där man inte ville ha nya konflikter.

Europarådet agerade 

Europarådet i Strasbourg ville ha skydd för Europas minoriteter. Två konventioner godkändes för att minoriteter skulle få rätt till att använda sina språk i det privata och offentliga livet och för att få bevara och utveckla sina kulturella traditioner.

Sverige var ett av de länder som grundade Europarådet efter andra världskriget. Europarådet grundades för att försvara mänskliga rättigheter och för att bevara freden i Europa. Om Sverige ville försvara andra europeiska minoriteters rättigheter då borde Sverige försvara även sina egna minoriteter.

"Finska språket är en del av det svenska samhället", Carl Bildt

Carl Bildt gjorde sitt första officiella besök i Finland som nyutnämnd svensk statsminister hösten 1991.

I samband med besöket höll han ett tal där han sa att det finska språket är ett kulturbärande språk i Sverige.

Våren 1993 tillsatte hans regering den första kommittén som fick uppdraget att utreda hur man kan stärka det finska språkets ställning i Sverige. Arbetet resulterade i en tvåspråkig skrivelse till riksdagen sommaren 1994, Finska- ett inhemskt språk.

Valrörelsen inför höstens val var igång.

Steg mot en minoritetspolitik

En ny parlamentarisk kommitté inledde sitt arbete 1995. Sverige hade nu en socialdemokratisk regering och samtliga riksdagspartier var med i kommittén. Även de fem minoritetsgrupperna var representerade.

Länge hade man talat om invandrare i Sverige. Nu började man tala även om minoriteter. Carin Lundbergs (s) kommitté lämnade sitt förslag i slutet av 1997. Kommittén föreslog att Sverige skall ratificera Europarådets ramkonvention för nationella minoriteter.

Sverigefinnar var nära att hamna utanför

Uppgifter från kommittéarbetet läckte ut till offentligheten och innebörden var att man var tveksamma till att ge sverigefinnar minoritetsstatus. Anledningen var att det helt enkelt skulle bli för dyrt att ge en så pass stor grupp minoritetsstatus.

Finlands dåvarande ambassadör i Stockholm, Heikki Talvitie, tog kontakt med Finlands president Martti Ahtisaari. Något som inte gick hem i Sverige.

Diplomatin var effektiv

–  Ni är oförskämda och kan inte diplomatins regler, fick Heikki höra av den erfarne svenska UD-diplomaten Sverker Åström.

Sveriges nya ambassadör i Helsingfors, Kerstin Asp-Johnsson, hade nämligen fått ett besök som stred mot protokollet.

I stället för att enbart utväxla artigheter talades det sakfrågor och specifikt sverigefinnarnas status i Sverige.

Åström erkände att det var effektivt. Sverigefinnar var med igen som en minoritetsgrupp i kommittéarbetet.

Sverige ratificerade sist konventionerna

I december 1999 godkände Sveriges riksdag enhälligt att det finns fem nationella minoriteter och fem nationella minoritetsspråk i Sverige. Sverigefinnar, samer,  tornedalsfinnar, judar och romer.

Våren 2000 ratificerade Sverige som sista medlemsstat Eurorådets två konventioner för skydd för minoriteter och minoritetsspråk. Konventionerna hade gällt Sverige oavsett eftersom tillräckligt många medlemsländer hade redan ratificerat konventionerna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".