Sverigefinska förskolan Södertälje ruotsinsuomalainen esikoulu koulu
Sverigefinska förskolan i Södertälje. Foto: Sammy Steen/SR Sisuradio
Finnblicken

Ny läroplan för förskolan vill lyfta fram de nationella minoriteterna – räcker ändå inte menar organisationer

2:23 min
  • Det verkar som om nationella minoriteterna kommer att nämnas i förskolans reviderade läroplan – för första gången.
  • Trots det är intresseorganisationer för de nationella minoriteterna inte nöjda.
  • De tycker att formuleringarna är för svaga.

Läs artikeln på finska: Kansalliset vähemmistöt esikoulun opetussuunnitelmaan – ei kuitenkaan oikeutta kielitaitoiseen pedagogiin

Skolverkets nya läroplansförslag för förskolan lyfter fram de nationella minoriteterna i tre olika sammanhang.

I förslaget står bland annat att barn som tillhör de nationella minoriteterna ska främjas i sin utveckling av en kulturell identitet och stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk.

– De här nya formuleringar kan kanske stärka de nationella minoriteternas situation lite grann, men inte tillräckligt. Risken är att det fortsätter precis som idag, säger Helena Kivisaari från Sverigefinska riksförbundet.

"En katastrofal situation"   

Sverigefinska riksförbundet och Svenska tornedalingars riksförbund är rädda för att den nuvarande situationen där språkstöd i en del kommuner ges av ordinarie förskolepersonal, som inte kan minoritetsspråken, fortsätter.

– Utvecklingen har ju gått åt helt fel håll de senaste åren då flera kommuner beslutat sig för att sluta använda sig av modersmålspedagoger, säger Helena Kivisaari från Sverigefinska riksförbundet.  

Läget är nästan katastrofalt på en del håll.

Vill ha med revitalisering

Svenska tornedalingars riksförbund är ännu mer kritiska mot Skolverkets förslag. De tycker inte att det nya läroplansförslaget förbättrar de nationella minoritetsspråkens ställning över huvud taget.

– Vi hade velat se att Skolverket skulle lyfta fram språkrevitaliseringen i den nya läroplanen, då det ju bland oss minoriteter finns många som inte kan språken eller kan bara lite grann, säger Daniel Särkijärvi från riksförbundets styrelse.

Det hade bland annat inneburit att förskolorna hade varit tvungna att jobba med de nationella minoritetsspråken på ett annat sätt än andra modersmål som förekommer i barngruppen, menar Daniel Särkijärvi.

Skolverket: Skulle vara att gå för långt

På Skolverket är man medvetna om kritiken, men skriver till regeringen att utifrån gällande lagstiftning kan inte formuleringarna om de nationella minoriteterna breddas ytterligare i förskolan.

Att ta med språkrevitalisering skulle vara att gå alldeles för långt. Vi har inte stöd för det i skollagstiftningen.  

Skolverket säger att de inte heller har mandat att i läroplanen skriva in språkstöd som leds av en språkpedagog som kan det aktuella språket.

– För att kunna definiera krav på språkkompetens hos personalen i läroplanen krävs även där en lagändring, konstaterar undervisningsrådet Magdalena Karlsson.

Sveriges nationella minoritetsspråk

Sverige har fem nationella minoritetsspråk, som staten har förbundit sig att stödja och hålla vid liv. De är:

- Finska
- Jiddisch
- Meänkieli
- Romani chib
- Samiska

Relaterat

Mer om Finnblicken

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".