Samiska kranier i förvar på Lunds universitet.
Även bland samerna förs diskussioner om återlämning av samiska kvarlevor. På bilden samiska kranier från Lunds universitet. Foto: Jörgen Heikki/Saameradion&SVT Sápmi

Aktivister kräver att Karolinska Institutet återlämnar finska kranier

2:10 min

En sverigefinsk aktivistgrupp kräver att Karolinska Institutet återlämnar de kranier som grävdes upp ur gravar i Finland på 1800-talet. Skallarna är en del av arvet efter rasforskarna Anders och Gustaf Retzius.

Vi vill att de finska kvarlevorna ska återlämnas till hembyarna och att de begravs.

Det handlar om sammanlagt 82 stycken kranier som Karolinska Institutet identifierat som finska och som institutet fortfarande har i sina samlingar.

Drygt hälften av dem grävdes upp ur gravar, till exempel från den gamla kyrkogården i Pälkäne i Tavastland.

De finländska kranierna ansågs på 1800-talet som intressanta då finnarna enligt då rådande rasteorier sågs som en utomeuropeisk ras. 

"Påverkar sverigefinnar än idag"

Enligt aktivistgruppen har denna forskning som då gjordes haft långtgående effekter på hur sverigefinnarna har uppfattats i Sverige.

– Många av de oförrätter som har skett gentemot sverigefinnarna i historien kan man spåra till den här rasforskningen, säger Andreas Ali Jonasson, representant för aktivistgruppen.  

Den här forskningen har haft en hel del negativa effekter på sverigefinnarnas och finska språkets status. Därför är det av intresse för hela den sverigefinska gruppen att man lämnar tillbaka de här skallarna.

Kravbrevet överlämnades

Kravbrevet överlämnades till Karolinska Institutet onsdagen den 19.12.

Det har undertecknats av sammanlagt 34 personer och organisationer.

Bland dessa finns till exempel Pälkäne församling i Tavastland, personer som bor på de orter där kranierna kommer ifrån, två sverigefinska organisationer och några forskare vid universitet i Sverige och Finland.

KI: Kan inte lämna tillbaka kvarlevor till privatpersoner

På Karolinska Institutet välkomnar man aktivisternas initiativ.

Men det finns också vissa formella hinder för att återlämna kranierna, förklarar Maria Josephson, handläggare och medicinhistoriker på Karolinska Institutet.

– Vi är glada över att den här frågan reses, eftersom det inte finns någon praxis om hur man ska hantera krav på återlämning när kraven - som i det här fallet - kommer från en grupp privatpersoner.

Vad skulle krävas i nuläget för att ni skulle kunna återlämna de här kranierna till Finland? 

– I dagsläget skulle det krävas att en fråga kom formellt från finska myndigheter eller regeringsföreträdare, säger Maria Josephson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista