Vi fick ett fint lyssnarmail:

Imorse diskuterade vi drömyrken med Jenny Östergren. Hon skulle vilja vara kirurg, för att "göra något riktigt", kanske rädda människor. Vi kände samma sak. Då fick vi ett lyssnarmail:

Hej på er,

hörde som hastigast diskussionen om världen bästa jobb och kontentan att ni inte "räddar" folk med era yrken. Jag genomgick för ett par år sedan en otroligt jobbig separation med min sons mamma. Vi valde att ha varannan vecka. Lillkillen var två år och han och jag hade en väldigt speciell relation pga. omständigheter. Varje morgon när jag lämnade honom gråtandes från dagis med vetskapen att inte få se honom på en vecka var minst sagt förkrossande jobbigt och sorglig… Och bilturen från dagis genom Stockholm var alltid med hans lilla ansikte framför mig och med tårar nedför kinderna.

MEN det fanns ett ljus som varje morgon fick mig att börja leva igen, börja skratta och göra upp planer för dagen. Det var ni på Morgonpasset! Ni har fått mig att skratta ur så sorgliga djup. Jag har så många gånger velat skriva in till er och berätta… Nu blev det av. Ni är grymma och helt toksköna!

Rädda liv finns i många former. Jag tycker ni är helt fantastiska och ni har i alla fall räddat en liten del av mitt liv. Helt sjukt stora kramar till er!

E

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".