Gunnar Ekelöf SVT Bild

Månadens diktare maj: Gunnar Ekelöf

Hundra år sedan har det hunnit bli sedan Gunnar Ekelöf föddes – vågar man säga 1900-talets mest inflytelserike svenske poet. Från Sent på jorden 1932 till Vägvisare till underjorden 1967 som ett nästan alltför uttänkt valv av diktsamlingstitlar mellan debut och avslutning.

Gunnar Ekelöf befann sig mitt i tidens ström och lyckades ändå hålla sig utanför dess mest omedelbara flöden. I stället finns ett Almqvist-Conradson-stråk. Det finns ett Rimbaud-Apollinaire-surrealist-stråk. Det finns ett romerskt-grekiskt-bysantinskt stråk. Det finns ett folkligt-ferlinskt stråk. Osv. osv.

I varje årtionde efter debuten och fram till sin död 1968 kom Ekelöf att publicera framförallt dikter men också prosastycken och essäer och översättningar som förblivit läsbara, dvs. omistliga, i varje årtionde.

Till exempel.

30-talet: Sent på jorden samt översättningarna Falskmyntarna (Gide) och fransk surrealism och Hundra år modern fransk dikt.

40-talet: Färjesång, Promenader (prosastycken), Förtvivla ej (Malraux), Non serviam, Utflykter (prosastycken).

50-talet: Om hösten, Strountes, Blandade kort (essäer), Opus incertum.

60-talet: En Mölna-elegi, En natt i Otocac, Diwan-trilogin.

Det senaste numret av Lyrik-vännen ägnar sig åt ett antal försök att karaktärisera Ekelöf, Ekelut, Ekeloff, Bengt Gunnar ”Rak, naken…”, ”på rygg i ekan” eller ”På en gata i Zmyrna”.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista