Marina Tsvetajeva

Månadens diktare oktober: Marina Tsvetajeva

Marina Ivanovna Tsvetajeva, född 9 oktober 1892 i Moskva död 31 augusti 1941 i Jelabuga i Tatarstan var en rysk poet och författare.

”Det spelar ingen roll på vilket språk jag inte blir förstådd”.

Det var Marina Tsvetajevas kommentar när hennes poesi skulle översättas till franska. Och det var inte bara Tsvetajeva själv som gjorde anspråk på att vara svår- eller obegriplig. Många av 1900-talets poesiläsare har tyckt detsamma. Trots sin obestridliga berömmelse som en av de fyra stora ryska poeterna från det förra århundradet – de 3 övriga var Anna Achmatova, Osip Mandelstam och Boris Pasternak – har hon förblivit en särling och främmande fågel också på hemmaplan. Även om hennes oortodoxa syn på kärleken, både den till andra kvinnor och moderns kärlek till barnet knappast har gjort det lättare för henne att skaffa sig beundrare och läsare, är det ändå något som är starkare bundet till hennes poetiska uttryck – där själva ljudet och dess magiska kvalitéer finns i centrum – som mest har bidragit till hennes otillgänglighet, hennes oläsbarhet. I mångt och mycket gäller det hennes essäer såväl hennes dikter.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista