1 av 8
Folke Almegius är släktforskare från Orust i Bohuslän. Hans forskning har tagit honom långt tillbaka i tiden, då hans anfäder på samma ö var norrmän
2 av 8
Karta över 1500-talets Norge
3 av 8
Christian IV kung av Danmark som lät avrätta Folke Almegius anfader för hor
4 av 8
Harald Nystedt
5 av 8
Pentti Wikström
6 av 8
Vigselannons i Åbo Allmänna Tidning no 1817
7 av 8
Gustav Wilhelms färgeri i Lund
8 av 8
Foto: Scanpix
Släktband 28 januari 2008

Våra rötter i grannländernas arkiv

Det finns idag många släktforskare som av olika skäl hamnar i finska, danska och norska arkiv i sitt sökande.

Det beror bland annat på att Sveriges gränser ändrats många gånger under århundradena. Finland och Sverige hängde ihop i många hundra år innan Sverige avträdde Finsland för snart 200 år sedan. Och för 350 år sedan blev Halland, Skåne, Blekinge och Bohuslän svenska områden.

Finska rötter

Att släktforska i Finland har stora likheter med svensk släktforskning. Och det beror naturligtvis på att Finland var en del av Sverige under 600 år.

Av den anledningen är folkbokföring, domstols- och skolväsendet utformade på liknande sätt. Dessutom är samtliga kyrkböcker skrivna på svenska ända fram till mitten av 1800- talet.

En av de som forskat i sina finska rötter är Harald Nystedt. Han har hela sitt liv bott i Sverige, och blev intresserad av  familjens historia i Finland efter att en yngre släkting gjort ett gymnasiearbete i släktforskning.

Harald letade bland annat i äldre finska tidningar som Nationalbiblioteket i Helsingfors skannat av ända från 1771. Databasen är gratis och enkel att söka in. Klicka på länken:

Harald fann många uppgifter om sin farfars farfar Handlanden Gustav Nystedt i tidningarnas annonser och kungörelser. Det visade sig att Gustav, född 1786, blev änkeman tidigt då hans fösta hustru dog i barnsäng. Bara ett par år sedare gifte han om sig med Anna Charlotta Sundberg som kom från en välbärgad familj.

Men Gustav Nystedt visade sig inte vara någon vidare affärsman. Efter några år går han nämligen i konkurs och tvingas sälja familjenss lösöre.

Åbo allmänna tidning den 1 maj 1819

Fredagen den 7 innevarande maj månad, både för och eftermiddagen, försäljes genom offentlig auktion i södra kvarteret invid östra Hampspinnaregatan, handlanden Gustav Nystedts lösa egendom bestående av

Guld, silver, tenn, koppar, bly och jernsaker, glas, porcellin, fruntimmer och mans linne och gångkläder, möbler, samt diverse husgeråds persedlar.

Troligtvis var det skammen efter konkursen som gjorde att Gustav Nystedt lämnade sin hustru och son från tidigare äktenskap. 

Anna Charlotta annonserar i tidningen Helsingfors 9 mars 1922

Min man före detta handlanden i Åbo- Gustav Nystedt, som mig övergivit, anmanas härmed att inom den tid lag stadgar sig till sammanlevnad med mig härstädes infinna Tawastehus den 20 februari 1822.

Pentti Wikström som också har finska rötter och har släktforskat länge berättar att det var mycket vanligt att man efterlyste människor i dagspressen. Till exempel var det många soldater som efterlystes på det sättet. Så här står det samma dag som Anna- Charlotta efterlyser Gustav i tidningen Helsingfors.

Min man soldat reserven vid majorens kompani av Åbo läns regemente Anders Hellström som sedan sista finska kriget utevarit från hemorten anmodas härigenom att inom den i författningarna utsatta tid infinna sig till sammanlevnad med mig, i annan händlelse tänker jag ingå ingå nytt äktenskap. Eva Hellström.

Anna Charlotta dör 53 år gammal. Sonen hon tog hand om utbildades av sin styvmoders, dvs Anna Charlottas, far till färgare och flyttade till Sverige. Här startade han ett färgeri i Bålamölla kvarn och flyttade sen vidare till Lund där han fick burskap och byggde ett färgeri på Bredgatan 10. Huset står fortfarande kvar.

Henrik Mangs är finsk släktforskare boende i Finland. Han berättar att det finns några skillnader i att forska i svenska respektive finska arkiv. 

Det gäller till exempel sekretessen som är 90 år eller i praktiken 100 år i Finland. Tillgängligheten är en annan skillnad och också hur pass bevarade kyrkböckerna är. De många krig Finland var med i, innebar att kyrkböcker brann upp eller försvann. Och det gäller framförallt de östra och sydöstra delarna av landet. 

Henrik Mangs ger några praktiska tips för de som forskar från Sverige och söker sina finska rötter.

Forskar man från Sverige kan man gå via mormonernas arkiv   som har skannade kyrkböcker från hela världen.

Men man kan också söka direkt i finska arkiv;

-Om det gäller 1900- tals personer är det kanske enklast att gå via   där samtliga finska församlingar finns redovisade.

Föra att få veta vilken församling personen tillhörde i Finland kan man leta bland flyttningsbetygen som den mottagande församlingen i Sverige mottog.

Letar man däremot i 1800- tals material är databasen Hiski användbar. Den hittar man på denna länk:

Svenska rötter i norsk/danska arkiv

För exakt 350 år sedan blev Halland, Skåne, Blekinge och Bohuslän svenska områden.

För den som släktforskar är det därmed inte alls ovanligt att man måste söka i norska arkiv. 

Folke Almegius som bor på Orust har funnit sina släkttrådar långt ner i den tid då Bohuslän var norskt. Hans anfäder var norska medborgare, trots att de bodde i områden som idag är svenska. Han har stora kunskaper om källorna från mitten av 1600-talet och tidigare. Han berättar att det arkivmaterialet som finns bevarat från den tiden handlar mest om pengar, de skatter man drivit in och böter som har betalts.

-Personuppgifter får man bara i andra hand i det här materialet, säger Almegius eftersom syftet med de flesta av de här dokumenten inte är att hålla ordning på personer utan deras pengar.

Folke Almegius har tagit fram en del exempel på sådant material han funnit i gamla norska och danska arkiv. Norge lydde ju länge under dansk krona, därför finns mycket norskt material i det danska riksarkivet i Köpenhamn.

Domböcker till exempel har varit en av Folkes bästa källor:

Han har framför sig exempel på domböcker från 1629 och läser högt:

”Per i Hoga försummade prinsens skjutsfärd. Fick böta fyra riksdaler”

-Prinsen det var Christian den fjärdes son som skulle ha vakt när han red fram, förklarar Folke. Han läser vidare.

”Krister Mårtensson i Röd i Mårlanda socken, låg för tidigt med sin fästmö, fick böta två daler.”

-När man samlar ihop alla dessa källuppgifterna så kan man få en ganska bra levnadshistoria. Men det är inget uppslagsverk man kan gå till utan det handlar om att få en uppgift här och en uppgift där, och så får man en släktkrönika till slut, understryker han.

(Ev bild: bokomslaget med texten: Folke Almegius har skrivit en släktkrönika och därtill flera böcker om människor som levat på Orust.)

En släktkrönika -det är precis var Folke Almegius har gjort. Den utgår från en anfader som föddes 1600 eller 1601. Han hette Jöns Gulbrandsen och har lämnat stora spår efter sig – och tusentals ättlingar. På sin ålders höst, när Bohuslän blivit svenskt, blev Jöns anklagad för trolldom.

-Det var många som kunde berätta att han varit med på satans fester på blåkulla och slagit på en trumma med två rävrumpor.

Jöns blev dock aldrig avrättad för trolldom. Kanske ansågs han för gammal han var då redan 70 år, en ansenlig ålder på 1600-talet.

Fogden som angav honom för häxeri var den allra förste svenska fogden i trakten, en man som flyttats hit från Gränna, och han var allmänt avskydd i de gamla norska trakterna. Men Jöns hade nog gjort sig ovän med vanligt folk på Orust också. Han lånade ut pengar till hög ränta och hade på så sätt fått flera gårdar i pant av låntagare, så det var många som hade ett horn i sidan till honom tror Folke Almegius.

I det gamla norska materialet finns också de räkenskaper som landshövdingen förde. Det finns till exempel en noggrann genomgång från 1657 av hur många kreatur som finns på varje gård – ett bra sätt att mäta rikedom. Och bland alla dessa skattelängder har Folke Almegius också funnit brev som enskilda personer skickat till den centrala myndigheten. Oftast handlar breven om utgifter som man vill ha betalt för. I ett av de breven fann Folke ännu en av sina anfäder – han hette också Jöns, med tillnamnet Andersson.

Folke har hittat ett brev från den danske kungen Christian IV där Jöns döms till döden. Han har tre gånger varit otrogen mot sin hustru och fick mista livet för det.

-Men man blir ju lite sur på kungen. Han hade själv tre barn i sitt äktenskap men inte mindre än 19 barn utanför äktenskapet! Men det är ju skillnad på folk och folk…

Om man som Folke Almegius läser mycket material från 1600-talet måste man lära sig handstil och egendomligheter i språket. Han har ett brev framför sig från 1623. För den ovane är det helt omöjligt att tyda, för Folke går det däremot helt problemfritt.

-Man lär sig de olika skrivarna när man sysslar mycket med det här, säger han. Varje skrivare hade sina krumelurer, och när man väl har knäckt koden så går det ganska lätt menar han.

Om 1600-talestext är knepigt att läsa så blir det inte lättare att tolka det senaste fyndet på Orust – ett gårdsarkiv där de äldsta handlingarna är från 1400-talet. I det materialet gjordes också ett märkligt fynd. Det handlar om ett brev skrivet av en som hette Gro Hellisdotter. Brevet är daterat 1604 men det berättar om en händelse fem generationer bakåt i tiden någonstans på 1400-talet. Då hade ett barn avlats utanför äktenskapet och detta barn och hennes ättlingar hade felaktigt fått ärva en gård som nu borde ägas av Gros egna barn.

Genom en slump så finns här plötsligt en kvinna att berätta om. Annars är ett av de stora problemen med de riktigt gamla källorna att kvinnorna inte finns med. Men från det dansk-norska området finns dock ett strålande undantag.

1645 bestämde den danska kronan att man skulle lägga en extraskatt på alla personer över 15 år. Så från de uppteckningarna finns alla män och kvinnor över den åldern nedtecknade.

-Det är den första kvinnoförteckningen som vi har, slutar Folke Almegius.

På Internet finns utlagt en del riktigt gammalt material i det arkiv som kallas Diplomatarium Norvegicum, där gamla pergamentdokument skrivits av. Där finns framför allt dokument som rör ägande av jord i riktigt gamla tider. En länk till den sidan finns här:

Vill man söka i senare norskt källmaterial, från epoker som ligger närmare oss i tiden finns några användbara länkar på vår hemsida, bland annat till det norska riksarkivet.

Det finns också mycket matnyttigt att hämta på rötters hemsida om norsk forskning:   sök i det alfabetiska registret efter ”Norge, forskartips”

är länken till de norska kyrkböckerna som ligger gratis på nätet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".