1 av 6
Familjen Cruickshank i trädgården.
2 av 6
Cruickshanks matsalsbord från Skottland.
3 av 6
Tomas och Davis Hedberg, ättlingar till Robert Cruickshank vid matsalsbordet.
4 av 6
Göran Behre. Foto: Jan- Erik Nilsson.
5 av 6
6 av 6
Lars Lagerqvist vid världens största mynt, en 10 daler som väger nästan 20 kilo.

Skottar kommer till Sverige

Många svenskar har utländska rötter fastän de ibland ligger dolda och glömda långt tillbaks i tiden.




Säsongens första Släktband  spelas in vid det matsalsbord som den skotska familjen Cruickshank hade med sig när de kom till Sverige 1888.

Idag sitter ättlingarna och bröderna David och Tomas Hedberg vid bordet och berättar om sin anfader som kom hit med två kexrecept på fickan, ett sött och ett salt. Det söta blev Mariekex och bildade basen för en hel industri.

Hos bröderna Hedberg lever familjens historier kvar. Det handlar bland annat om de rackartyg som de fyra sönerna till Robert och Margaret Allison Blair McKimmie Cruickshank gjorde i lilla Kungälv. Men också om hur arbetarna på kexfabriken lärde sig spela fotboll och slet ut sina kläder i det nya spelet. 

David Hedberg funderar om det inte var arbetarna på kexfabriken som var allra först i Sverige med att spela fotboll.

När Robert Cruishanck vid 51 års ålder kom hem från fabriken en lunch satte han sig ner, tog en klunk whiskey och drog ett bloss på cigarren. Sedan sa han till sin son; John I’m fainting. 

Därefter satte han ned glaset och dog.

Tomas Hedberg har i dag i sin ägo både länsstolen och glaset.

Änkan Allison Blair McKimmie Cruickshank levde fram till 1906 .

Därefter spriddes familjens ägodelar. 

 

Skottar i Göteborg

Chalmers, Dickson, Keiller. Ja, Göteborg har i mycket präglats av sina många skotska invandrare, som kom i tre stora vågor från 1600-talet till 1800-talets slut.

Göran Behre är docent i historia vid Göteborgs universitet och har forskat om skottarnas inflytande på hamnstaden.  Och Göteborg låg nära Skottland. Det var ofta lättare att segla till Göteborg från till exempel Aberdeen än att ta sig till London vid den här tiden.

Den första vågen av skotska invandrare bestod huvudsakligen av knektar och krigsmän som kämpade tillsammans med Gustav II Adolf i det 30-åriga kriget.

Nästa stora invandringsvåg bestod främst av skottar som blivit hårt ansatta av de engelska myndigheterna i samband med de uppror mot den engelska överhögheten som pågick i Storbritannien. Den här gruppen blev inte sällan lyckosamma i affärer. Till exempel var det en skotsk invandrare som startade det Svenska Ostindiska kompaniet och skottarna var under hela kompaniets storhetstid väl framme och många skapade sig stora förmögenheter.

Den tredje vågen av skottar kom under 1800-talet. Napoleonkrigen pågick och därmed den så kallade kontinentalblockaden, vilket i korthet innebar stora handelshinder på kontinenten. Under den här perioden fick Göteborg en särställning som frihamn och också i den här invandringsvågen kom det människor med sikte på att göra pengar på affärer.

I det engelska arvssystemet är det äldste sonen som ärver gods och pengar. Därför var det inte sällan de yngre sönerna som tog sig till Sverige för att skapa sig förmögenheter och ett nytt liv. Men det var inte alla som blev rika. Många av dem som kom var ju självklart vanliga hantverkare och arbetare och hade inte alls samma förutsättningar att göra affärer. För dem som det gick riktigt illa för skapades en speciell organisation The British factory, som enkelt uttryckt var en slags fattigstuga för olyckligt lottade skottar.

Men de som lyckades satte i mycket sin prägel på staden. Här skrevs till exempel den allra första läroboken i engelska, man lät bygga en egen kyrka, och det finns berättelser om hur brittiska vanor blivit självklara mitt i det göteborgska; man drack te och toddy, porter och portvin, man red och klädde sig som brittiska herremän. Göteborgarna gjorde sällan skillnad på skottar och engelsmän, och det var under den här tiden som begreppet ”Lilla London” myntades om Göteborg.

Pengarna brann upp

Anna Sjöstrand föddes 1885 i Gästrikland. När hon var 15 år, år 1900, hände något som hon aldrig glömde. Hon, precis som många andra drygade ut familjens vardagsekonomi genom att plocka bär för att sedan sälja på torget. Efter en säsong med slitsamt arbete i skogen där man plockat smultron, hallon, hjortron och lingon hade familjen skrapat ihop 150 kronor.

Eftersom det fanns kringstrykande tjuvar gömde hon sedlarna i lodet på strykjärnet. Ett par dagar senare behövde hon stryka ett förkläde. Hon hade glömt att pengarna låg i lodet och satte strykjärnet på spisen. Järnet började osa.

Nu var Anna Sjöstrand så lyckosam att en bekant såg detta och tog det som fanns kvar av sedlarna till Riksbanken.  Hon fick tillbaks 150 kronor i hela sedlar.

Allt detta berättar Anna Sjöstrand för sitt barnbarn inger Jakobsson 1964.

Lars Lagerqvist vid Kungliga Myntkbinettet

Lars Lagerqvist har skrivit boken ”Vad kostade det?” , en bok som kan vara ett  bra hjälpmedel för släktforskare som vill veta vad saker var värda förr och också tolka de förkortningar som mynt hade förr.

Han säger att de 150 kronor som Anna Sjöstrand höll på att förlora är i dagens värde värt femtio gånger så mycket, dvs nästan 8 000 kronor. 

Innan Sverige 1873 bytte myntsystemet till kronor och ören hade Sverige det krångligaste myntsystemet i världen, säger Lars Lagerqvist.

Från vikingatiden till 1777 var en mark värd 8 öre som i sin tur var värd 24 örtugar som var värd 192 penningar. Mellan 1777 och 1873 blev det inte bättre. 

Det är mycket vanligt att man blandar ihop begrepp och tror att Daler var samma sak som Riksdaler, men så är inte fallet, säger Lars Lagerqvist. 

Ett bra hjälpmedel för de som vill veta vad saker kostade förr är att titta i markegångstaxorna som man kan låna på biblioteken. Där kan man se vad saker och ting skulle kosta förr, alltifrån brädor till smör. För övrigt säger Lars Lagerqvist att smör förhållandevis var dyrare förr.

I listen till vänster kan du klicka på Länkar och hitta Kunglia Myntkabinettet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".