1 av 13
Kinesisk släkttavla där anfäderna avporträtterats.
2 av 13
Kinesisk släktbok som sträcker sig ner till 1000- talet.
3 av 13
Margret Josefsson med sonen David.
4 av 13
5 av 13
Vinud Kumar, Kerala Indien.
6 av 13
7 av 13
8 av 13
9 av 13
10 av 13
Nedi från Etiopien. Foto: Björn Grankvist.
11 av 13
Saba från Indien. Foto: Björn Grankvist.
12 av 13
Bisrat från Eritrea. Foto: Björn Grankvist.
13 av 13
Mirweis från Afghanistan. Foto: Björn Grankvist.

Asiatisk släktforskning

Skrifttecken nyckeln till kinesiska arkiv

Vi svenskar är ju ofta, och med rätta, stolta över våra arkiv. Svenska släktforskare har större möjligheter än de flesta att komma långt i sin forskning bara genom sökningar i de offentliga arkiven. Men det finns länder vars skrivna historia är betydligt längre än vår.

 

-Jag har en väninna som haft mycket tur. Hon har kommit 162 eller 172 generationer bakåt, säger Mrs Cheng som arbetar på det stora släktforskar- centret Family History Library i Salt Lake City, USA.

Hon kommer från Kina, men hjälper nu andra att hitta rätt i de kinesiska arkiven. Och även om man räknar mycket försiktigt så betyder 160- 170 generationer att man kommer tillbaka några tusen år. 

Mrs Cheng säger att nyckeln till de kinesiska arkiven är det gamla kinesiska tecknet för varje familj. Under Maos tid förenklades teckenspråket, men om man ska finna sin familjs historia så måste man veta hur tecknet såg ut skrivet på det äldre sättet. Trots att det finns många familjer som heter till exempel Cheng, så skiljs de åt genom sina tecken.

I Kina finns det en stark tradition att skriva släktens historia, och i sk finare familjer har man ofta gjort egna böcker. En del av dessa böcker har också målade porträtt av vissa viktiga personer. En sådan bok visar Mrs Cheng.  Den tillhör familjen Tang och den allra första anan Tong-Gong som levde under Sung-dynastin på 900-talet, vilket översatt till svensk historia hamnar mitt i Vikingatiden.

Boken är oerhört vacker, tjock som en gammal Bibel och oerhört innehållsrik. Här finns inte bara namnen på medlemmarna i släkten Tang utan ofta en liten berättelse om dem. Den som hittar en ana i kinesiska arkiv hittar ofta hundratals, ja kanske till och med tusentals, berättar Mrs Cheng.

 

Indien

I Indien blickar man idag mer framåt och har nästan inga dokument att tillgå när det gäller att spåra sina anfäder. Det är med andra ord inte lika lätt spåra släkten bakåt i arkiven, som i t ex Kina.

Före självständigheten 1947 har man inte i någon större utsträckning registrerat medborgarna. Under kolonialtiden, när engelsmännen styrde i Indien, dokumenterade man däremot de britter och europeer som arbetade och bodde i landet.

Vinud Kumar bor i  en av de sydligaste delstaterna, Kerala. Han säger att de flesta inte känner till släkten mer än ett par tre generationer bakåt i tiden. 

Men den nya generationen som växer upp nu, kommer i framtiden att kunna leta i arkiven eftersom man till exempel nu registrerar alla som föds.

Det finns ändå några ställen att söka på.

Till exempel kan man söka i landdokument. För har en anfader ägt en bit land är familjen registrerad i ett så kallat landregistrerings bevis. Där kan man hitta släktingar ett par, tre och till och med fyra generationer bakåt i tiden. 

Ett annat sätt är att leta i ransoneringskorten som varje indisk familj tidigare fick. Förr delades de ut till alla familjer, oavsett hur mycket pengar man hade. På kortet står namnen på alla familjemedlemmar. Numer är det bara de fattiga familjerna får de här korten.

Intresset för släktforskning är inte direkt utbrett säger Vinud. Dels beror det naturligtvis på bristen av handlingar, men också på att många speciellt i den nya generationen hellre ser framåt än blickar bakåt. De har fullt upp med att bygga en bra tillvaro för sig och sina familjer.

Adopterade söker sin släkt 

 

De svenskar som blivit adopterade från andra länder kommer ofta till ett läge i livet då de vill veta mer om sin biologiska familj. Men den släktforskning som adopterade utför handlar oftast om att finna sin mor, far och syskon.

-Det är så stort att finna sin biologiska familj att man inte känner ett så stort behov av att leta vidare bakåt i släktlinjerna. Det säger Margret Josefsson som är adopterad från Korea. Hon kom till sin svenska familj när hon vara några månader gammal, och när hon började bli vuxen växte behovet av att få veta mer om sitt ursprung. Hon var i Korea med sin svenska familj utan att lyckas. Men Margret hade ovanlig tur. Hennes koreanska pappa hade aldrig kunnat släppa tankarna på den lilla dottern som lämnades bort och kallades föräldralös. Och med hjälp av de goda arkiv som finns i Sydkorea letade han reda på Margret.

-Det var konstigt att träffa dem första gången. Vi hörde ihop och ändå inte, säger Margret som idag arbetar på adoptionscentrum och har hjälpt många adopterade att själva försöka finna sina rötter.

Det är inte så många adopterade som faktiskt finner sina biologiska föräldrar. Många länder väljer att inte arkivera uppgifter om de barn som adopteras bort, och för dem är det givetvis näst intill omöjligt att hitta sina biologiska rötter.

Dubbelseende

På länsmuseet i Västernorrland har man hittat ett alldeles speciellt sätt att jobba med bildarkivet på.

Fotograf Björn Grankvist har initierat ett projekt där fyra unga invandrare fått fritt tillträde till museets fotarkiv. Där har de letat bilder som påminner om sina hemländer och traditioner eller väcker förundran och intresse. Bilderna ska sen vara med på en utställning som öppnar den 17 juni i Härnösand.

Många museer har bildarkiv och ibland kan man söka i deras databaser på nätet helt gratis. Där kan man hitta släktingar, vänner och bilder på orter som de såg ut förr.

Mirweis som är en musikintresserad man från Afghanistan fäste sig bland annat vid en bild med en gammal dam som fyllde år och firades med sång och spelmansmusik.

Bisrat hittade en bild på ett garage i Härnösand, han var tidigare busschaufför i Eritrea.

Sabas tycker om vackra föremål och hennes familj i Kashmir har en affär med hantverk. Hon valde en bild på kungen när han var på stadsbesök i Härnösand och också en bild på midsommarfirande. 

Nedi från Etiopien förundras över skidåkande kvinnor i kjol. De måste vara starka, säger Nedi. Varför har männen varma kläder och kvinnorna kjolar?

Projektledare har Tomas Nilsson varit.

Genom att gå in på listen till vänster och klicka på Länkar hittar du en länk till museets databas/ bildarkiv som är gratis att söka på.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".