90 sekunder

Det är synd om vänsterbackarna

Lyssna på 90 sekunder
1:31 min

Det är inte lätt att vara vänsterback i fotbollslandslaget, som enligt Bosse Adriansson är en utsatt grupp.

Jag vill uppmärksamma en av samhällets mest utsatta grupper, bespottad, hånad, utskrattad, dömd till utanförskap efter en kort tid i gemenskapen.

Jag talar om fotbollslandslagets vänsterbackar. Per "Texas" Johansson, gammal vänsterback i Halmstad BK har bloggat om sitt öde:

"Det har varit en hård och jobbig kamp. Vi har varit som kvinnorna som jobbat i äldrevården. En slitsam tillvaro, inga ryggdunkningar, fått plocka upp skiten och ofta varit underbetalda."

Jag har lidit med vänsterbackarna sedan Garrincha, kobent och hjulbent, snurrade upp Sven Axbom i VM-finalen 1958. Ingen så kallad attraktion på något nöjesfält kan vara mer djävulsk än den åkturen.

Redan 2002 diskuterades vänsterbackarnas traumatiska tillvaro. I Dagens Nyheter fanns rubriken Vänsterbaken har för låg status i Sverige. Ett kungarike för en riktig vänsterback, men ingen vill vara vänsterback i vårt kungarike, skrev artikelförfattaren och konstaterade att landslaget haft 17 vänsterbackar på sex år. Den vanligaste och den mest mobbade var Gary Sundgren. Nu finns det en facebookgrupp som heter Gary Sundgren - Sveriges bästa spelare genom tiderna. Ingen har gillat den.

Erik Hamrén har hunnit avverka några vänsterbackar. Behrang Safari har åkt ut och in, senast i fredags. och Oscar har också varit inne och Wendt.

Förresten: Sven Axbom tjatade sig till att få spela vänsterback. Vi behöver så modiga människor.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".