df<ff<
Johanna Salama, grundare till "Skånes fria zoner", som jobbar mot hedersförtryck. Foto: Marcus Älvebrandt/Sveriges Radio
Skåne

Projekt mot hedersförtryck går i graven - men arbetet lever vidare

Johanna Salama: Det är inte över än
3:07 min

Den ideella organisationen Freezone har i tre år bedrivit projektet "Skånes fria zoner" som syftar till att hjälpa barn som lever under hedersförtryck. Nu ska deras arbete hjälpa andra.

Freezones treåriga projekt "Skånes fria zoner" har nått sitt slut. Projektet har bland annat syftat till att hjälpa unga flickor att bryta sig loss från ett hedersförtryck.

Idag summerar organisationen vad de åstadkommit på HD-huset i Helsingborg och grundaren Johanna Salama är stolt över insatsen.

– Vi har tagit fram en gedigen handlingsplan som kommuner kan använda som ett stöd. Dessutom har vi utbildat socialsekreterare, fritidsledare, politiker och andra så de kan fortsätta arbetet, säger Salama.

Utbrett problem


Hedersförtryck är ett utbrett problem i hela landet. Ungdomsstyrelsens senaste enkätundersökning har visserligen åtta år på nacken, men i den uppger fem procent av de tillfrågade att fö̈räldrar, religion eller kultur satte gränser för dem i valet av äktenskapspartner.

Frågar du i en klass hur många som får välja sin partner fritt är det många som säger nej

Skåne är inget undantag. Trots att många kommuner säger sig vara skonade från hedersproblematik så handlar det snarare om okunskap, menar Johanna Salama.

– Frågar du i en klass hur många som får välja sina partners eller sin framtid fritt så är det många som säger nej. Det är en begränsning i livsutrymmet som ofta grundas i hedersnormer, säger Salama.

De senaste årens flyktinginvandring och demografiska förändringar har medfört att projektet till viss del ändrat form. Från att från början endast varit riktat till flickor har projektet successivt även inbegripit pojkar.

– Det senaste halvåret har vi tagit fram en rapport kring vad ensamkommande pojkar säger sig ha för behov och även intervjuat de som möter dem i sitt yrke, säger Salama.

Hur känns det att lämna projektet bakom sig?

– På ett sätt så känns det inte som jag lämnar det bakom mig. Behovet av vår verksamhet ökar och vi kommer fortsätta finnas som stöd till kommunerna och även hålla i utbildningar. Så jag känner inte att det är över.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".