Tord Jöran Hallberg - svensk datahistoriker

Rivstart för svenska datorn 1950

Tekno 18 april

Men det varade inte så länge. Det framgår av en ny bok av Datasaab-veteranen Tord Jöran Hallberg: IT Gryning – svenska datahistoria från 1840-talet till 1960. Tekno har läst boken och talat med författaren.

Under och efter 2:a världskriget blev kodknäckning viktig för de krigförande. Man behövde snabba beräkningsmaskiner, även för att räkna ut missilbanor. I USA byggdes den första datorn Eniac 1945, och svenska militärer och forskare kände att de måste hänga med i utvecklingen av matematikmaskiner.

Ett gäng svenska ingenjörer for till USA för att lära mer, och tillbaka hemma byggde man Bark och Besk, Sveriges första datorer. Fast ordet dator, det började användas först på 60-talet. Hela historien finns i boken. I Tekno får du ett smakprov.

TV-mässan i Cannes bjöd på Joost

Efter Skype kommer Joost som ska ge oss gratis tv på internet. Men det var inte det enda sättet att dra nytta av ny teknik för att distrubuera tv-program som presenterades på MIPTV i Cannes. Reality-tv och spelföretag tänker lansera interaktiva lösningar som gör att tittarna kan delta med egna figurer i tex. Big Brother.

Sen har vi bredbands-tv, mobil-tv och P2P-tv som ska förvandla oss från hundar till katter. Tidigare har tv-branschen nämligen behandlat tittarna som hundar och helt styrt över innehåll och sändningstider. Nu blir tittarna mer och mer som katter som ju ingen kan bestämma över. Man kan bara klappa dem när de själva vill och tv-tittarna börjar allt mer uppföra sig på samma vis. Det måste tv-branschen anpassa sig till och börjar använda samma teknik som man tidigare bekämpat för att hindra piratkopiering. If you can’t beat them....

Hur många ”kärnor” har din dator?

Nu råder inte megahertz-hets längre. Datorförsäljarna talar inte längre om hur viktig klockfrekvensen är. Istället satsar halvledarindustrin på att övertyga om att köpa datorer med så många ”kärnor” som möjligt. Men vad är ”kärnor”?

Tillsammans med Erik Hagersten, professor i datorarkitektur vid Uppsala Universitet, förklaras den nya trenden med ”dual core”. Ju fler kärnor, desto fler parallella beräkningar kan ske på processorchipset. Men det kräver även att datorprogrammen skrivs om, så att de jobbar effektivt mot de nya processorerna, menar Erik Hagersten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".