1 av 5
Vranje
2 av 5
Romane docentia pe romane chibjako
3 av 5
Romane sikavne
4 av 5
Diferntne gindia pe manusha
5 av 5
Romane nevimata

Radio Romano 2009-02-06

  • Integracijako ministro e Niamko Sabuni kamol te delo maj but zor e nationalne minoritettonge.
  •  Maskar btur rom ando upruno Shvedo si bi shkolako tahj phenolpe kaj von si analfabeter. Goljestar koml te kerolpe jekh nevo projekto te azutin e romen pe edukacijko puchibe.Allan Swartz si kotar o Skellefteå savo kerol buchi pa Romska Delegationen ando SR. Phenol kado.
  • E kommuna Västerås kammol te kerol kartläggning pa rom thaj phenolpe kaj akav si importantnio te djana andi savi situacia si e nationalne minoritetija. Phenol o Roger Hadad.

Iris skolan ando Malmö arakholpe bare pharipenca but amare roma save kerde buchi sar sikavne shaj te achon bi buchako. Goljestar but terne achon bi azutipasko, e ternege sas maj mishto kana djanan andi sshkola akate thaj kana ljena azutinaljen e romane sikavne,so ka ovol akalje sikavnenva amen rodio romano datumen majbut informaciaj.

But rom save train ando foro Vranje andi teluni Serbija mothon amare kolegaske o Nedjmedin Jasari sar von djivdinen, save pharipenca von arakenpe sar jekh minoritetno grupa.

Jekh djuvlji kotar e Belgia mothol amenge sar voj dikhola angala pe roma. Numa akana kan arakhljape bute terne romeca voj parov pire gindia kotar e roma, dikhlol kaj e roma si aktivne thaj shukar nmanusha save vi von kamen te keren buchi te lacharen piro thaj javerengo trajo ando them kaj sam.

Kurkoski vorba pa diferetne dialektia, avdjes ka sikljovas sar phenolpe romane ”möjlighet”. Amare duj bare docentia thaj expertia pe romani chib ka motha tumenge ande enja romane dialektia save si ando thamer o Shvedo sar vakerolpe e Vorba/lav ”MÖJLIGHET”.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".