Nationalno

O Miljöpartiet kritikulij e Svedoski policy po koldioxidutsläpp

Koldioxid utsläpp
4:52 min

E Koldioxidutsläppen katar e industria thaj e energiake firmi sas maj csine o paluno bersh sikavel nevi statistika. Ferik ke naj kado ke maj effektivnoj e energia vaj miljövänlig el, enviromentiako elektriciteta. Kadi si ke maj tati sas e vrama o paluno bersh. O Anders Olsson si jek handläggare ando Natursvårdsverket, kaj prezentulisardas kado rapporto. E maj bari motivacia si e maj kovli vrama ando 2011 bersh. O 2010 bersh sas jek dosta shudro bersh, phenel o Anders Olsson.

Thela 2011 bersh mukhlas e svedisko industra avri pashchi 20 miliardura toni koldioxid, kodo si maj csera pe 2,8 toni te dikhesa po 2010 bersh. Ferik ke o utsläppsnivån, vaj sode koldioxid mukhen avri zalezij pe vrama. Kado sikavel miripe kherdo katar o Naturvårdverket kaj kezdisarde te kheren ando 2007 bersh. Thaj o Miljöpartiet kaj prezentulisarde jek kritico rapporto pa e utsläpp, phenen ke kanchi chi kerdzilas de sar 1990 bersh. E Åsa Romson si e partiako språkrör. De sar kodi vrama chi csinjile e utsläpp katar o handlande sektoro, ferik ke sa kasavej thaj kado sikavel ke chi kherdas mishto e politika. Musajij te csinjaras e utsläpp ando handlande sektoro, definitivnie, phenel e Åsa Romson. E regeringoski policy si ke e Svedoske utsläpp site csinjon pe 40 procenti zi kaj o bersh 2020. Atucnhi kamen dopash anda energia te avel förnybar, te shaj hasnis la maj butivar, thaj e fossila bränslen kaj tacharen tena aven.

Ando 2050 bersh sit tena avel e Svedos utsläpp anda växthusgaser safsiom. Ferik ke e regeringos naj politika te kheren kado, phene e Åsa Romson. kado si kaj naj ekonomicni styrmedel sar ame kaj dhikas thaj akanak kamel o regeringo te len thele jek skatto po koldioxid ando kraftvärmesektorn e gindonsa ke o utsläppshandeln site kontrolulij o handlosko sektoro, phenel e Romson. Thaj o handlo kaj si les utsläpps ratciji chi zial adjes phenel voj.

O EU del avri za but ratciji za lezno. o haldo po utsläpp kaj si ando EU musajij te kerdziol maj zuralo, za but denas avri e ratciji po utsläpp thaj chi inkren e chimina po utsläpp kodo kaj si o maj importano. Intrego systemo inkerdziol ke si jek chimin thaj sas ginado ke si avel cirka 30-40 toni pe jek tona thaj akanak thelej e chimin zi kaj e efta euro thaj kado chi zial. Maj but anda aktororura phenen ke chi kerdziol maj effektivno. O rapporto katar o Naturvårdsverket si pe e branschura ande industria kaj si ande Eu:s handlo pe utsläpp, kaj dhikle pe leste de sar o 2007 bersh. O Utsläppsrättshandelssystenmet avilas andre ando 2005 bersh.

Thaj o Anders Olsson phenel ke paresij te dhikes effekto le hadlosko pe utsläppsnivåer thela vrama. pharesij te phenes chi dhkes effekto, ferik ke csinjile e utsläpp thaj but anläggningar phenen ke maj csera hasnisare thaj si le biobränsle, phenel o Olsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".