Foto: Sofia Boo/Sveriges Radio.
Nationalno

Chavorengi thaj ungdomspsykiatriska muttagnigar, bup aven privatne ano Stockholmo

So maj but chavorengi thaj ungdomspsykiatriska muttagnigar, bup kerenpe privatne ano Stockholmo, thaj akija buchi ane pire vas ljel e firma e anavesa Prima. Jekh firma savi kamol te dol jekh nevo majbut medecinako dikhibe ando satipe (vården). Von njerisaren o kinipe e thanengo odoljeske so si e maj ljezno alternativa, akava kerol brigake e presonen save keren buti ane akala thana, odoljeske so shaj te delpe but bi lacho medecinako tretmani e chavorenge saven si socialne probljemia akia si jekh bi lachi buchi save naj profito.

Ano anglal o milaj e firma prima ljol ane pire vas o Bup-muttagningar andi Järva thaj Botkyrkan, kaj o Steffan Lundberg kerl buchi sar psykologo.

Amenge si but importantno te kera e anglune procene, thaj palo godo te lamen e tretmanosa te kera buchi, te djan save tretmania ka kera buchi. Amen kama te arakhamen e pacjentienca, thaj na but var kera procene prekalo o telefoni.

Kotar e 17 Bup mottagningar si numa 4 save si kinde koatr e privatne aktoria. trin kinda e Prima, ano Haninge, Botkyrka thaj Järvasave pochinde cera love - 13 miljionia pochinde so phenol kaj 6 miljioniamaj cera se ljenge konkurentia,thaj ljenge ambicie si te paroven e barnpsykiatrin te avel maj but evidens-baserime vetenskap-nauka. Odoljeske sa o chavore save ka aven ko doktoria ano Prima ka arakhenpe maj aglal e doktoria, savi ka dol jekh chachi diagnosa phenol o VD Anna Wiklund.

 E Prima si pindjardi kaj siljen majbut doktoria, numa akana planirinen te perven e cifra e bucharnegei totalno ane tranda procentia ani Botkyrkan, e bucha save hasavon si mashkar e socionomerna thaj e sociala synsättet. But djene gindin kaj e love si o problemo.

E doktorienge thaj e neuropsykiatriska utredningar ka delpe majbut love se so kadepe te vakerope e kuratorienca. Thaj vi e kordinacia e telefoniski savi su but vazno, savi si chachipe e neve nashutnge-nyanlända saven si trauma thaj sociala problemia, chi ka delpe khanchi love ja se "pinnar" sar so pjenol e Elisabeth Djärf är kurator i Järva.

Odola save aven si save den love, kana shaj te kerolep e buchi efektivno musaj thaj san ogarnicheno e buchasa savi si.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".